Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ynglingen får sin utvalda brud, när han eger rätt att
öfver-raska henne i den paradisiska drägten.
Det är redan omtaladt, huru Slagfinn jemte Svanhvit (såsom
Hjuke och Bil) blefvo upptagna till månen, der man städse trott
sig se dem såsom ett idealpar.
Egil, den berömde bågskytten, sädesodlaren, fick verkliggöra
sina ungdomsdrömmar på jorden, icke utan många mödosamma
strider och pröfningar.
Völund (den sorgbundne), vinterhjelten, emedan han olikt
bröderna hade vintern till sin egentliga arbetstid, hoppades att få
ega sin Hervör vid den husliga härden. Men denna dröm svek.
Hon tog sin svanehamn åter och flög bort.
Völund må icke förblandas med Thjasse. Den senare är en
naturens konstnär, en naturjätte, som tager sig den väldige örnens
skepnad. Den förre åter verkar inom menniskoverlden, uppfinner
roddbåten ur en trädstam och en med konst gjord flygmaskin,
segelskeppet, för att icke äfven tala om drömmens vingar och
diktens farkost. Han uppfann också blåsbälgen och skeppsankaret.
Han var en ypperlig smed. Också hade han lärt mycket både af
Mimer, Geirröd, Sindre och Thjasse.
Äfven han hade ett vadsmål med Loke, ocli det gälde å ömse
sidor hufvudet och lifvet. Loke, som nu kallas Amilias, (Amœli-ássy
den häcklande, baktalande asen), skulle göra en vapenrustning af
hjelm, brynja och benskenor, men Völund skulle smida ett svärd.
Och så skulle man pröfva, om anfalls- ellar försvarsvapnet var det
starkare. Denna täflan utföll så, att Völund med sitt svärd klöf
den i sin vapenskrud klädde Amilias ända ned till lifbältet, så att
han föll i två stycken. Sagan härom, hvilken egentligen har en
historierande tillämpning, har äfven i öfrigt flera sinnrika detaljer.
Också af den finner man, att Völund icke är identisk med Thjasse,
ehuru de uppträda under analoga förhållanden. Men sådana
analogier utsträckas, såsom vi skola se, i vidsträcktaste omfattning
till de olika verldamas trilogier, ty mythspråket hvilar städse på
naturåskådning.
För att nu följa Völund under hans förnedringstid, vända vi
oss till
IX. Svartalfshem, der de trälaktiga och näriga dvergarnas
(Njarernas) drott Nidud är herskare. Denna saga har nog sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
