- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
125

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lyckligtvis äro eddasångerna och de vigtigaste mythsagorna
affattade i ett enklare och renare språk, som visserligen ännu har
några >känningar>, men dock icke är ogenomskådligt, oaktadt det
till hela sin framställning hvilar på en afgjord naturåskådning och
en långt utförd natursymbolik. På underlagda begrepp grunda sig
de många dvergnamnen, de mythiska floderna, de mythiska
gudaboningarna, de många mythiska svärden och de mythiska hästarna.
Oden red Sleipncr, all naturens alstring, som äfven betecknas med
värdemätaren guldet. Hans stridshäst kallas Blodighofve. Fröj red
Glaðr, glad, stridshästen så kallad, då han afsadlats till fredlig
arbetshäst. Brage red Gyller, gyllir, fbrgyllaren, vi skulle säga
idealiseringen. Forsetes häst kallas Silfvertopp, Tyrs nämnes Siner,
den nervspänstige, men kan också vara den utsinande. Balder red
Gisl, geisli, solstrålen, ljuset, men Höd Falhofner, som är fal till
ringa pris, Njord åter Gler, den spegelblanka, solbeglänsta vågen,
och Ull Skeidbrimer, isen eller drifvan, skidbanan. Heimdall red
Gulltopp, antagligen gullkam tuppen, som arla väcker de sofvande,
och Höner Låttfote, det glidande vattnet.

Skaldespråket hänför sig ofta till mineralriket, främst till de
ädla metallerna, guldet, kopparn, silfret och jernet.

Förhållandet är det samma med växtriket: såväl träd som
blommor, bär och frukter äro på ett betecknande och sinnrikt sätt
använda för olika gudomligheter. Jag vill exempelvis nämna
smultronet, jordbäret för Frigg, hallon, hjortron, vikon (brännbär),
kers-bär för Balder. Lingonklasen, som liknar stelnade bloddroppar, är
uppkallad efter krigets gud Tyr och kallas Tys-ling (hvaraf flera
ortnamn Tyslinge, Tyllinge, Tillinge. Läkedoms- och
spådoms-örtema intaga en framstående plats.

Ännu rikligare äro bilder från djurverlden, ett vigtigt ämne,
som dock är så föga uppmärksammadt. Hvad veta vi derom, att
Höd, Balders ovän, hos Saxo omskrifves med gråsparfven (floki)?
Denne stridslystne vintergäst anfaller sin ovän med hack i sidan
(gr. plevronehtes), och såsom sångare säges han qvittra efter (härma)
vårfoglarnes vackra melodier, men är i denna egenskap endast en
lappflickare af lånta visstumpar (lat. cento). Blott antydningsvis
kan jag vidröra dessa ämnen. Nanna, vårens blomstergudinna,
kallas bland annat Iltnr, den doftande. En runradsinskrift på en
klippa i Norge, norr om Trondhjem, inhuggen uppåt riktad såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free