- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
206

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

planlagda detaljer och uttryck, likasom vägda med guldvigter,
skulle uppstått såsom färdiga redan före år 1000 eller till och med
ända till 5 á 6 århundraden tidigare och bibehållit sig traditionelt
på folkets läppar utan att i väsendtlig mån vanställas, detta allt
är ett obevisadt antagande. De hafva synbarligen flutit ur väl
skurna pennor och haft ett underlag af boksynta mäns kunskaper.
Huru deras föregångare, de verkligt gamla folksångerna, varit
af-fattade, veta vi icke; endast att sådana funnits kunna vi med
visshet sluta af det förefintliga mythstoffets rikedom. Denna
underbara rikedom hänförde sig till en gammal kult, hade utpräglat sig
i folkets lif och fäst gudars namn af gammalt vid menniskors
boplatser, på samma gång som dessa ortbenämningar vittna om en
tidig förtrolighet med naturen eller om folkets sysselsättningar.

Men hade sådana konstnärligt planlagda och fulländade sånger
som Völuspå, Vafthrudnismål, Skirnisför med flera funnits till annat
än i embryoner före år 1000, så hade de nog lemnat märken efter
sig i de äldre och äldsta bevarade skaldesångfragmenten. Snarare
torde man kunna säga, att några af hjeltesångerna tidigare tagit
en form, som kräft mindre bearbetning.

Thorsdråpa röjer vidare och omisskänneligt, att den med all
sin mythförklädnad har en historisk syftning och prägel. På
grundvalen af mythen om Thors årliga besök i jättenhem och
underjorden, der han dräper vinteijätten Geirröd (Geruthus) och
fäller hans bröder, Vagnhöfde-Rungner (Gudmund), som söker hindra
jordens ordnade odling, och Hafle-Thrym (Utgårdaloke), som gömt
hans stulna hammar, besöker han nu det jordiska jättenhem i
Thule, der Geirröd är Fornjóts (urbebyggare-folkets) offergode.
Betydelsen af Fornjotar är här fullkomligt analog med den af
pelasgerna (de gamle) hos hellenerna. Med närmare bestämning
kallas Geirröds hirdmän kymrer, de keltiska kimbrer, som bebodde
sydliga och vestliga kusten af Thule. Thor åtföljes af
Midgårds-mannen Thjalfe från det gamla Alfhem vid Svarta hafvet, arftagaren
af det nya Alfhem i Thule. Redan på förhand nämnes ock i sången
ett Svithjod. Teckningen af den Bohuslänska skärgården med
landningspunkten vid Göta-elfs dubbla flodmynning är ock
omisskännelig; likaså att Thjalfe med sina män nog tagit Njord-råd,
kommit till skepps. Det är ock sannerligen en teckning från
menniskoverlden, då det heter, att den flendtliga kustens bebyggare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free