Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring, kyrrd (= *kvirripa) men fsve. querr, quer1), fno. åter med
öfvergåDg till i framför dubbelkonsonant kvirr, kyrr-, liggja men
legit, lega, leg, legr\ dat. miåi men nom. mjödr, genit. mjaðar;
miðil, midr (adj. /a-stam), midja men medal, mjödtn, mjadmar\
mikill men mjök] rnilkr (adj. ^a-stam), milkingr, milkja, kt, äfvenså
det sannolikt hithörande milli{(ör *milkti, neutral 7’a-stam2)) men
mjölk, rnjólkr (ren a-stam), mjölka, ad, samt mjalta, ad (=mjalkta3(),
mjölt, mjaltir (a-stam), mjaltr (likaså a-stam); nid (neutr.
ja-stam), nidr (= got. * nidia liksom fno. endr, heldr,
nær = got. andis, haldis, nehvis) men nedan, nedarr; nipt
’) Äfven quar genom inverkan af r. Jfr. kvarn för gunrn (got. guaimvs,
ags. cwym, fhty. guim, holl. kweem, fs. quema, ännu i da. kvarn
och i ålderdomliga svenska munarter [finsksve., dal., gottl.] ännu kväm,
Jcvänn), vara för vœra, varpa, varda för vcerpa, (i dessa bägge fall väl
äfven analogibildning efter impf. var, varp bidragande), värper nu vard
(i nattvard) för det äldre vcerper (fno. verðr, äfven virir [Cleasby och
Vigf usson], jfr. got.vairdu*),å&.nad-ver, i dalskan än nåticärå, i flere
munarter daver); så ock fsve. hvarr, huarium 0. s. v., nysve. hvarje för
hvœrr, hvœrjum (Gottl. L. har hver, hverium, dalskan än ucirr
[Ryd-qvist S. S. L. II, 505, 506],. danskan hver) såsom redan Bugge
anmärkt lAntiqvarisk Tidskrift fór Sverige, V, 21) dock utan att angifva
orsaken till att, såsom han yttrar sig, ■<£ senere er bleven fortrængt af
a.• Likaså i svenska munarter han, kanna (= hama för häma af
äldre hema, som åter kommer af ursprungligt kar-, hvars vokal sålunda
genom en senare utveckling återkommit); spama ( = späma\; start
(= stärt, fno. stertr-, sve. rsprt. med bruten form Stjärt)) sark(= särk);
m. fl. Jfr. om inverkan af r på föregående vokal Mémoires de la
So-ciété de Linguistique de Paris, T. II, p. 168. — Det är ett på sådant
sätt, som i de anförda exemplen, uppkommet a, som L. Havet kallar
• a hystérogéne« (Revue critique N. 10 f. 1S74). Om andra hithörande
företeelser inom de nordiska språken mera vid ett annat tillfälle.
*) Detta ord föres däremot af Fick i Vergleichendes W&rterbuch der
Indo-germanischen Sprachen — anges af oss i det följande med TF3 —
Göttingen 1870—1, s. 835 till samman med maltr, melta (= maltja) och
ags. meltan, malt. — Den fornsvenska formen miœlti är en maskulin
ren an-stam och kan därför hafva bruten vokal. Den neutrala
/a-stammen milti finnes än i dalskan, som äfven har formen miälta (enl. Säve,
anfördt hos Rydqvist, II, 194); denna senare är en neutral ren
an-stam liksom auga, hjarta m. fl. namn på kroppsdelar. 1 allmogemål
finnes äfven den obrutna maskulina formen milte (Rietil.
8) Med den häri ingående formen mjalk jfr. Gottl. Lagens mielk (te = ias
= äldre ia (allmänt i G. L.) och svenska allmogemåls mjälk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
