Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’jííé íhi *óiðo-fvtt *ðttxvr-tvn. Men hvad berättigar oss väl
till ett sådant antagande? Olikheten i de båda fallen är ju ganska
lydlig och bestämd. Ej häller kunna vi få ett slöd för denna
nya ändelse i dor. ivti. Ty detta får med all säkerhet icke
enligt fuihner Ausf. Gram. 1 527 härledas uT*at-vn eller («)rf-evr»(?),
utan enligt Curtius s. 147 ur ett *åa-vu. Det lat. s-unt motsvarar,
såsom nyss angifvits, närmast gr. s-aCi, ehuru o vokalen i latinet
sjunkit till u. — Jag återkommer till verbalformerna nSéaGi och
tt&tirst m. fl. Landvoigts eller liuttmanns äfven af Schleicher
gillade antagande för formerna n&é-aci óiðó-aat ðeixvv-aai af
ändeisen -aavu förkastas med rätta af Curtius. Och hvarför
behöfves ett sådant antagande? Vi äga ju i ’í-aai exempel på
ändeisen -avn i förening med en på vokal slutande verbalstam.
Del enda svårförklarliga är, såsom C. själf erkänner,
cirkum-flexen i de trestafviga formerna. Må man därför hålla dem i
sär. De äro efter all sannolikhet olika bildningar lika väl
som s-adi och det nyss nämda dor. evii och hafva intet att
göra med hvarandra mer än att de betyda det samma. Och
hvad den föreslagna accentförändringeu beträffar li&aci såsom
bildadt af dor. xi&tvti, må vi akta oss för att våldföra former
för att förklara dem. Det förut dunkla åovvat har i det nyuptäkta
kypr. ðoFÉt’at vunnit en otvifvelaktig ledning för sin förklaring.
Något må lemnas åt framtiden.
Här må några anmärkningar tilläggas öfver ett par af C.
förbigångna förhållanden. Är i perf. ðeóíaGi yeyaaCi fjtfiaaiSt
ändeisen -sai (= -anti) och perfektstammarne utan stamvokal,
såsom vi finna dem i ðíði-fitv Thuk., ix-ytyd-itjv x 138,
fiéfia–fitv /641, eller är ändeisen -vGi och slammarne tematiska
liksom 1 sg. ðéðnx? Huru afgöra detta? Om än för ytydaai
och fie/idaai någon tematisk perfektform ej kan framletas,
bevisar detta knappast något. Schleicher antager naturligen
än-delsen -ä<r* i följd med sin åsigl om I och 3 sg. Att för
vanliga tematiska perf. ss. XtXoina-ai ändeisen ej är -goi, utan
endast -yiji, torde med tämligen stor sannolikhet kunna påstås
med åberopande af hvad som ofvan är sagdt angående I sg. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
