Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej blott om den, som strider med αχόντιον, ηχων, utan äfven
om deD, som kämpar med «ϊχμή, <5όρν, Iγχος, J, 496; Μ, 44 etc.
Att dessa ord, såsom ock i allmänliet ord, som äro uttryck
för handlingar och föremål, som röra krig och strid, i följd
af deras flitiga användning lätt skulle få en generel betydelse,
är klart däraf, att beträffande sådana ord den i roten
liggande betydelsen lätt glömmes, på samma sätt som i
bildlika uttryck bilden förbleknar och slutligen nötes bort
genom ett flitigare’ bruk.
χαλκεύς (χαλκός) eg. kopparslagare, sedan utvidgadt
till metallarbetare i allmänhet, t. ex. guldsmed, γ, 432.
Likaså betyder χύλχενον, s, 400 tydligen blott tillverkade
och χαλχεών, 273 smedja, χαλκίμον smedja och
smides-redskap utan någon särskilt bibetydelse (af „koppar“). Då
koppar var den ursprungligen allmännast förekommande
metallen, så var det naturligt, att därifrån benämningarne för
smideshandtverket skulle hämtas!; ty ehuru dessa
benämningar ursprungligen afsågo kopparslagareyrket, så användes
de sedermera om bearbetningen af andra metaller, i det man
i stället för att skapa nya uttryck tog dem man ägde, såsom
vida bekvämare, hvarigenom dessa blefvo generela uttryck
för smideshandtverket. Af andra metaller, som nämnas hos
Homerus, såsom αργνρος, κασσίτερος, κνανος, μόλιβος, σίδιjçoç, χρυσός
träffas ej några uttryck bildade, som afse deras bearbetande,
utom χρνσοχόος (eg. guldgjutare) = g u 1 d s m e d. Det svenska
ordet „guldsmed“ kan i viss mån sägas hafva en utvidgad
betydelse, då det användes om personer, som vanligen arbeta
i silfver. I allmänhet hafva dylika benämningar, hvilka
gifvits med hänsyn till en viss sida af personens verksamhet,
undergått utvidgning, t. ex. κεραοξόος τέχτων, hvilket ord. om
man fäster sig vid den senare sammansättningsdelen. eg.
skulle betyda hornpolerare, och σκυτατίψος (τέμνω) eg.
läder-skärare; dessa uttryck hafva generaliserats till
benämningar på handtverkare, som arbeta i horn och läder. En
liknande utvidgning hafva de motsvarande svenska namnen
kammakare och sadel makare med hänsyn till den förra
sammansättningsdelen. Jämför äfven tapetserare, eg. en
person, som uppsätter tapeter, klockare, eg. en, som skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
