- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
244

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock hafva varit af halfkonsonantisk natur, så att det
vanligen föll, då en annan konsonant tillkom; altså esclos, clos,
ot likasom des, cous (= coups). Dock kunde det ock stå
kvar: esclous, out likasom stundom clefs, coups·, jf. Suchier
i Zeitschr. f. r. Ph. II, 255 anm. 2. Däremot heter det
naturligtvis oföränderligen Anjou, Poitou, Laudou. I oi
representerar o (h)au; v har därpå fallit, och af ui, som
skulle tillkomma till o, har u fallit, liksom i nueit den
mellersta vokalen föll, så att nuit uppstod.

Bredvid formerna med ô, du finnas ock i vissa texter
(pikardiska) former med au, eu. Om dessa handlar Suchier
i Aue. und Nie.2, s. 65 (No. 25). De hafva icke
undandragit sig labialiseringen, utan bero på den genomgående
pikardiska egenheten att använda au, eu för ou.

Det återstår blott att undersöka, huruvida det
κ-om-ljud, som vi hittils hafva funnit framkalladt af labial -j- u
i ultima, också framkallas af labial -j- u i obetonad
penul-tima. A priori är detta knapt antagligt, då obetonad
penul-tima bortföll redan i samromansk tid. Förster antager
visserligen i sin ofta citerade omljudsartikel en inverkan af
penultima på samma sätt som af ultima (Zeitschr. f. r. Ph.

III, 491 γ), men utan tvifvel med orätt; se Schuchardts
recension af Försters artikel i Zeitschr. f. r. Ph. IV, 118 f.
Med detta antagande a priori öfverensstämma ock fakta:
■man har af fabula : fable, af tabula : table, af habuerat : auret
(Eulalia 2, 20)*). Den af Paris förmodade formen ovret
(Romania I, 290, anm. 1) synes mig därför ej hafva haft
verklighet. Om tabula äfven gifvit tôle, parabola : parole, så
härröra dessa former utan tvifvel, såsom Tobler vill (Jahrb.
f. rom. und engl. Lit. VIII, 333 och Vrai Aniel, s. XXXI),
från vulgärlatinska former taula, paraula. Om slutligen 3
pers. pl. af perf. på -avui lyda ornent, sou/rent, plourent o. s.v.,
så ser jag i dessa analogibildning efter de öfriga
stam-betonade formerna i samma tempus, en analogibildning,

*) Leodegars auret (2 b, 10 b, 36 f) har naturligtvis ingen bevisande
kraft för franskan; ej häller kan man draga några säkra slutsatser
af aut = out\ au kan nämligen här vara provensalism.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free