- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
311

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lian måste också i sitt personliga umgänge hafva mött den
mångfaldiga gånger. Möjligt är till och med, att namnet
Johannes under denna gestalt varit kändt bland goterna
redan före bibelöfversättniugens tid. Det ar att märka, att
ehuru Ulfilas gjort sin tolkning efter grekiskan, man dock i
hans arbete träffar flera latinska lånord än grekiska — ord
af så folklig natur som lukarn (lat. lucerna, låglat. äfven
Incarna), aurlceis (lat. urccus), fasloja (lat. fascia), karkara
(lat. carcer), militon (lat. militare), sigljan (lat. sigillaré) o. s. v.
Noaks ark, grek. κιβωτός, nämnes hos Ulfilas arka, liksom den
heter i Itala, från hvilken vi fått ordet. De grekiska
uttryck Ulfilas lånar äro, som Bernhardt påvisar, knapt andra
än sådana, som också finnas i den latinska öfversättningen.
Det är då ej att undra öfver, om Ulfilas och hans landsmän
föredragit den latinska formen af namnet Johannes för den
grekiska.

Hvarifrån åter den latinska formen redan före Hieronymus
fått sit h, det tillkommer mig ej här att undersöka. En
utredning af de bibliska namnens former i vesterlandet vore
visserligen annars väl beliöflig. I det omhandlade fallet är
jag böjd att sluta mig till hr Hoppes åskådningssätt och
antaga, att bland romarna ett semitiskt sidoinflytande gjort
sig gällande, genom hvilket det, såsom ändeisen visar,
uppenbarligen närmast från grekiskan komna apostlanamnet i
någon mån ombildats efter det hebreiska ’ini-1 eller efter dess
yngre palestinensiska biform ϊΟΓΓ". Dock härleder jag detta
inflytande snarare från österländska kristne (af syrisk eller
judisk börd) än från verkliga judar.

En liknande sidoinverkan förutsätter jag äfven som
förklaring af h i de italiska bibelöfversättningarnas Abraham,
hvars egentliga utgångspunkt naturligtvis är Αβραάμ. Itala
har visserligen i flera namn insatt ett oorganiskt h
(Nata-nahel o. s. v.); men så tillfälligt kan ej det i Abraham
anses vara. I annat fall vore det oförklarligt, hvarför det
så närstående Isaac aldrig finge något h ’).

’) Också i Italas gehenna torde h stamma från östern. — Man märke,
att alla de tre orden gehenna, Johannes och Abraham äro vanliga
och välbekanta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free