Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y
efter det grek. Σιών, och öfverstepresten, som vi efter Vulgata
nämna Kaifas, heter hos goterna Kajafa i enlighet med det
grekiska Καϊάφας, men icke efter namnets form i Talmud:
Vigtigast är likväl, att man långt naturligare kan för
-klara växlingen mellan -i- och -ij- i detta slags namn
ur gotiskans kända vacklan mellan t. ex. siup och sijup
(I ären), friapva och frijapva (kärlek), saiip och saijip (han
sår). Om konsonanten i dessa fall skrifves eller ej, blir för
uttalet af ringa betydelse. Kanske är det ej en blott
tillfällighet, att alla de tre citerade namn-formerna hafva sitt j
inskjutet mellau två i. Just i en sådan ställning infinner
sig hjälpljudet väl lättast, liksom för att hålla stafvelserna
i sär.
Lika litet öfvertygande i fråga om österländsk
påverkning är det vid sidan af formen Maria också förekommande
Marja. Obestridligen öfverensstämmer denna genom sitt/ mera
med det arameiska Marjam än med det grekiska Μαρία.
Det är emellertid nog att härvid påminna om, att också de
rent grekiska orden aivaggeljo och aikklesjo utbytt sitt i mot
j, och att formen Antiavkia hos Ulfilas omväxlar med
Antiaukja.
Hr Hoppe har troligen rätt, då han härleder a i
näst-sista stafvelsen af Beplahaim ur samma uttal af de hebreiska
segolatorden, som visar sig i de gotiska namnen Falaig och
Lamaik, motsvarande de hebreiska jbg och “’ab. Men liksom
i dessa båda fall vägen naturligtvis gått genom de grekiska
formerna Φήλεγ och Λάμεχ, så lämna oss texterna en antydan
om, att också Beplahaim närmast fått sitt a från grekiskan.
Den i Esrafragmentet förekommande formen Baiplaem är
redan förut omnämnd. Den motsvarar helt och hållet det
skrifsätt af namnet, som de bästa Septuaginta-handskrifterna
här hafva: Ββ&Ιαέμ. Förmodligen har Ulfilas sett denna
samma form använd i de grekiska texter han öfversatt.
Det är ej mera oantagligt, att grekerna haft två skilda uttal
af detta namn, äu att de, som vi ofvan framhållit, haft två
uttal af namnet Kapernaum.
Återstår till slut namnet Aai, om livilket hr Hoppe
framhåller, att det mera liknar det hebr. ->?n än den grekiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
