Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 C a (jfr 112, VII). Gr. nolXo- kan ej härstamma från
*nolj=o- — ty deraf att. *nolo- —, utan måste härledas ur
en st. *polno-, jfr pürna- (se (t. Meyer Gr. Gr.2 §75; 272). —
b. Huruvida jricrjroç, iaaog är att sammanställa med s. viçva, är
osäkert; det hör i hvarje fall till ved. ack. sg. visvam (st. visva-,
eg. en hypostaserad s. k. „lok. pl.“-form ’fvi-S-U, jfr s. mäk-s-u,
f/BTir/.-a-v, g. taihs-v-: „lok. sg.“ Se^-i- i SeÇiôg, SeÇasçôg, dak-S-i- i
daksina-).
41 ff. Den Osthoff-Brugmannska vokalläran ligger till
grund för förf.s framställning af afljudet. Dervidlag skulle det
enligt ref.s mening ej varit ur vägen att göra en eller annan
modifikation, framför allt att anföra några af de talrika fall af
afljudsstadierna ë och ö i den s. k. korta è’-serien. Framför allt
kunde med fördel läran om (49, 1) „betonad nas. sonans“
ute-blifvit.
47 C. Äfven tessaliskan har nåvan SGD. 326, 21. — Otn
tqitjva, i’fiBivcc o. s. v. har man att jämföra den visserligen icke
helt tillfyllestgörande framställningen af Solm sen KZ. XXIX,
59 ff., särskildt 65 ff.
57. Behandlittgen af de velara gutturalerna skulle man
kunnat önska utförligare och framför allt bestämdare och
riktigare. Att i sak närmare ingå härpå skulle dock föra för långt.
68, 3. Här kan lämpligen anmärkas, att fiia möjligen är
att tillskrifva en böjning som *smiiä *smiiä’s, däraf gen.
,ut5ç; d. v. s. när hufvudaccenten ej stod på den närmast $
följande vokalen, utan på den derpå följande stafvelsen, uppkom z,
som sedan bortföll (föröfrigt jfr Solmsen KZ. XXIX, 84 ff.).
69, 1. Bib.rhållandet af s i miser och füaog är enligt
Danielsson att tillskrifva ett långt s, sål. af *miss(e)ro- och *fila<rog,
som upkommit, i det den korta stamformen *mis-s- ( : miso-s-,
*mise-s-) lagts till grund för ordbildning och böjning. — Ang. a
t. ex. i coleotx är äfven att jämföra W. Schulze KZ. XXIX,
266 ff. I allmänhet har man väl dock att antaga dubbel
aor.-karakter, i det närmaste motsvarande s. -sés-aoristen.
72, 2. lon.-att. jt} är väl att framställa genom följande
stadier: j-éä (yéug ack. pl. CD. 496 C, 10 = IGA. 381 från
Chios) -< *7?,a < *yää < jui"- deremot har uppstått ur
j-uiiä t. ex. ur gen. g. — 9. viug är att tolka ur
en tematisk böjd M-st., jfr Schulze Commentationes philol, in
hon. sodal. phil. Gryphisw. Berlin 1887, p. 17 ff.
73, 3. Former sådana som Clodis, Gornelis, alis o. s. v.
äro sannolikt ej att tillskrifva en grafisk förkortning utan
representera förmodligen ieu. former på -zs, -is ; eller också har
temavokalen e inkommit i nominativen och gifvit ie > i, jfr
Kremer BB. VII, 60.
79, 2. Att claudo skulle vara att återföra på *clavido, har
man anledning att betvifla på grund af de germ. motsvarande
orden t. ex. fht. slioøan o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
