- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Reference, Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Skatnäva Förra Nästa Index Innehållsförteckning

218. Skatnäva, Erodium cicutarum L'Hérit.

N. Tuneflok. F. Kurjennokka ("trannäbb").

Såsom Erodium-släktets förnämsta skillnad från Geranium anmärka vi först de långsträckta, parbladigt sammansatta bladen; vidare en svag zygomorfism hos blomkronan, fig. 2, åtminstone som en starkare utbildning av honungstecknen på de två bakre kronbladen; samt slutligen frånvaron av fröslungningsmekanism. Vid mognaden ser man de 5 fruktrummen långsamt lösgöra sig från centralpelaren nedifrån uppåt, fig. 3, och i sin helhet avfalla utan att öppna sig. Frukten är således här en klyvfrukt. Den övre, smalare delen av varje delfrukt är starkt hygroskopisk, d. v. s. känslig för fuktighet, till följd varav den allt efter väderlekens beskaffenhet korkskruvligt vrider sig eller tvärtom rätar ut sig, -- det senare i väta. Med hjälp av denna skruv och dess kraftiga rörelser flyttas det i nedre ändan inneslutna fröet fram och tillbaka på marken, tills det borrat sig ned däri och förankrats med de uppåtriktade borst, som bekläda delfrukten, fig. 3, 4.

Liksom hos Geranium pusillum (nr 216, B) har Erodium ståndarknappar endast på 5 av de 10 ståndarna, nämligen på dem, som omväxla med märkets flikar, fig. 2 (desamma omväxla även med kronbladen, vilket är ett mindre vanligt sammanträffande). Dessa fertila ståndare hava honungskörtlar vid sin bas.

Vår avbildning visar de s. k. karpotropiska rörelserna hos skatnävans blomskaft, d. v. s. de med fruktanlagets utveckling sammanhängande böjningarna. I den flocklika blomställningen undergår varje blomskaft efter slutad blomning, det ena efter det andra, en sådan böjning, att alla fruktanlagen flyttas över till den sida av blomställningen, som ej upptages av knopparna och de i full blomning befintliga blommorna. Detta är av fördel både för fruktanlagen och för blommorna. Dylika rörelser äro vanliga även hos geranier och pelargonier (jfr gullvivan, nr 136).

Arten växer helst på odlade ställen, i trädgårdar, på trädesåkrar m. m., och är i vår nord iakttagen ungefär till polcirkeln.

Tavl. 218. Fig. 1 växtens topp (mycket stort exemplar), 2 blomma (5/1), 3 mogen frukt, 4 mogen delfrukt i torrställning (2/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:03:57 1997 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordflor/218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free