- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Fetknopp Förra Nästa Index Innehållsförteckning

269. Fetknopp, Sedum acre L.

N. Bergknop. F. Katkera maksaruoho ("bitter leverört"); Kukon marja ("tuppbär").

De oegentliga benämningarna "fetblad" och fetknopp" åsyfta växter med blad av ovanlig tjocklek och tillika saftig och köttig beskaffenhet. Hos den vanliga fetknoppen äro sålunda bladen nästan äggformiga, hos hälleknoppen (nr 270) äro de sylindriska o. s. v. Såväl genom sin form, varigenom ytan är ploportionsvis mindre än hos ett platt och tunt blad, som även genom bladköttets rikedom på slem bibehålla dessa växter sin vattenhalt, trots torkan och hettan på de lokaler där de växa, t. ex. de kala berghällarna och de torra kullarnas krön. Dylika växter kallas även med ett riktigare namn "chylophylla" eller saftbladiga och utgöra en del av "plantæ succulentæ", d. v. s. de saftiga xerofyterna, som i vårt kyliga och tillräckligt fuktiga klimat äro oganska få, men däremot utgöra en väsentlig del av vegetationen i vissa länder med hett och torrt klimat, t. ex. Mexikos och sydvästra Afrikas klippöknar, Kanarieöarnas branta och nakna bergväggar m. m. Mest utpräglade och mest ensidigt avpassade bland de suckulenta xerofyterna äro kakteerna.

Sedum, den regelrätta typen för Crassulaceæ, har bland de föregående släktena, vad blommans plan angår, sin närmaste motsvarighet i Geranium, ty blomman innefattar 5 bladkretsar, vardera med 5 blad. Men hos Crassulaceæ äro alla blombladen fria, även fruktbladen (jfr Ranunvulaceæ!). Dessutom har Sedumblomman, fig. 5, ännu en femtalig krets inskjuten innanför ståndarna, nämligen 5 små honungsskålar.

Den gula fetknoppen är genom hela norden ytterst ymnig på de lokaler, som nyss omtalats. Den är så väl skyddad mot förtorkning, att den kan ett halvt år leva och växa utan både jord och vatten, t. ex. i en tom nisch eller upphängd på väggen. Den övervintrar medels talrika, ovanjordiska, tätbladiga skott, fig. 1. Blomningen infaller under försommaren, men sparsamma blommor ses även under hösten.

Tavl. 269. Fig. 1 växten i naturlig storlek, 2 stjälkblad sett från sidam (6/1), 3 d:o från undersidan (6/1), 4 blomma i slutet av ståndarstadiet (5/2), 5 blommans ena hälft i längdsnitt, visande blomaxeln samt ett foderblad, ett kronblad, en ståndare, ett honungsgömme och en pistill (7/1), 6 blomfodret och småfrukterna eller fröhusen (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:05:05 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free