Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Nässlorna äro sällskapliga örter med små grönaktiga vindblommor, vilkas ståndarmjöl överlämnas åt vinden av ståndarna själva på det sättet, att de hastigt räta ut sig från sitt inböjda knoppläge, fig. 4, varvid knappens ståndarmjöl av farten slungas upp i luften, fig. 5. Blommorna äro enkönade, och U. dioeca är desstom tvåbyggare. Liksom hos de flesta vindblommiga växter är frukten en nöt.
En egendomlighet för nässelsläktet äro brännhåren, som bekläda örtståndets alla delar. Ett brännhår, fig. 3, består av en giftkörtel och ett därifrån utgående ihåligt borst, som liknar ett fint glasrör med spröd, kiselhaltig vägg och i spetsen, som är krökt, slutar med en liten kula. Då brännhåret vidröres, knäckes det strax nedanför kulan, emedan rörets vägg där är tunnast, och till följd av spetsens krökning blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap av samma snett avskurna form, som vissa ormars gifttänder eller den fina spetsen på en injektionsspruta. Därigenom kan det förorsaka ett fint sår och även ingjuta i såret giftkörtelns vätska, ettämne, som liknar giftet (myrsyran) hor myror och getingar.
Genom sina brännhår äro nässlorna väl skyddade mot de större, växtätande djuren, och särskilt brännässlan frodas lika ostörd som tistlar och törnen i tta grupper i både människans och husdjurens närhet. Den förkväver andra örter, och om ett bestånd av densamma avmejas, ser man den kala marken på den fläck, där den stått. Arten är allmän över hela norden.
Av denna oansenliga växt har människan dock en dubbel nytta: de späda skotten skördas om våren till nässelkål, som av mången såttes högst bland våra vildväxande grönsaker, och stjälken ger starka bastfibrer, varav kan förfärdigas ett fint tyg, nättelduk (d. v. s. nässelduk), i äldre dagar mera än nu, emedan denna tillverkning är tidsödande och mindre lönande. Till nässelväxterna hör även en östasiatisk växt, varav fås de ofantligt starka och på samma gång silkesmjuka fibrer, som under namn av ramié anvädas till underkläder.
Tavl. 364. Fig. 1 topp av hanplantan, 2 stycke av honplantan, 3 ett brännhår (40/1), 4 hanblomma före blomningen (8/1), 5 hanblomma i full blomning, 6 honblomma (15/1), 7 frukten jämte ett av de större kalkbladen (10/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
