Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Stenbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldseta kyrkor. — Sannolikt är den ifr&gavarande
Kung Rane densamme, som S. Sturleson, i Harald
Hårfagres saga, kallar Rane den Götiske (Hrani
Gauzki), hvilken konung Erik Edmundsson i
Sverige satte till Jarl öfver Bobuslån; ty, utom det att
hans rikdom och höga embete kunde komma
Vikboarna att sinsimellan bedra benom med ett
konunganamn, med hvars utdelande deras förfäder al.
drig varit så serdeles noga, torde dock hans
tapperhet härtill mest bidragit. Hvartill kommer, att
landsträckan mellan Svinesund och Göteltven hetat
vid depna tid Ranerike; ett namn, som förmodligen
härleder aig från dess dåvarande länsberre. Det var
denne Kaonung Erik Edmundssons jarl, som mot
IlIarald Hårfogre, hvilken, i afsigt att åter förena
Bohuslän med Norrige, upplupit med ainu härskepp i
Götelfven, vågat åtskilliga drabbningar, hvari
stundom, som är märkligt nog, searen stadnat på Bo.«
husländningarnas sida.
Slutligenunderkufvadeslandet efter jarlen Ranea fall, som timade, innan
Norrmännen återtågade; hvarpå Hertig Guthorm fick sig
ef Konung Harald upPrlrnget att inhafva Bobuslån.
På vägen, som går från Svarteborg till
Nafversetad, sekall ligga en hög, som fått namn efter en
Rane; och föregifves, att i Tanums härad och Lurs
socken vid gården Ranebo några lemningar synaa
efter ett fäste, som kallats Raneborg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
