- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
58

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett och annat ur vår nyare bankkrönika, af Karl Knutsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

affärserfarenhet. Men tyvärr fingo dessa båda sköna och
briljanta bankmannasjälar, hvilka genast funno hvarandra,
mycket snart göra den sorgliga iakttagelsen att det icke
var lika lätt att finna några andra i den öfriga styrelsen.
De gingo alldeles oförstådda genom sin korta
bankdirek-törsexistens. Allt hvad de hittade på — och rotemannen
Lind i synnerhet har én ganska liflig och otyglad
fantasi — blef efter en saklig pröfning af den öfriga
styrelsen utan barmhertighet afsnoppadt, och alla försök att visa
sig viktig och på egen hand utvidga kassadirektörens
maktfullkomlighet lugnt, men bestämdt och eftertryckligt
afvisades af den verkställande direktören, som hade ansvaret. På
längden blef det ett ganska tarfligt nöje och en mycket
klen tröst att vid hvart enda styrelsebeslut få öfva sig i
konsten att flinkt och färdigt recitera: “Jag rescherVerar
mig.“ Hr Lind fann sig därför snart manad att låta all
sin disponibla energi och intelligens åter komma
rotemans-befattningen till godo. Protokollssekreterarens
bankdirek-törssaga blef också af mycket kort varaktighet, i ty att en
annan juridisk styrelseledamot, som förlorat tålamodet vid
hans evinnerliga gnat och bråk vid styrelsesammanträdena,
en gång läste lagen för honom med sådant eftertryck, att
han lomade af helt snopet.

Man kan nu tills vidare lämna den inbilska dilettantismen
å sido, men naturligtvis skulle en sådan dilettantism ha
grymt förnekat sin natur, om icke just det, att den
befunnits öfyerflödig eller skadlig, för densamma varit det allra
otvetydigaste bevis på att hela Tjänstemannabankens
administration vore ur led och att just de vore kallade att vrida
den rätt igen.

Af en eller annan anledning, missräkningar på personer
eller konstiga nycker, fann ock ett annat intresse, hvilket
man för korthetens skull kan benämna spekulationsjobbets.
att bankens administration behöfde reformeras, och det blef en
allians mellan dessa element. I.största tysthet förvärfvade man
sig aktier för att bli i majoritet, på samma gång man hade sina
lapportörer af båda könen om hvad som försiggick inom
styrelsen eller banken för öfrigt. När så stämman kom,
disponerade de allierade öfver sammanlagdt 1,310 aktier,
utplacerade på sammanlagdt 11 säkra karlar, d. v. s. säkra i
voteringen; på deras säkerhet i debatten hade, få vi väl
hoppas, icke stälts några pretentioner, ty de presterade
vältahghetsprofven voro, som vi snart skola se, hvarken
inånga eller långa eller lysande.’ Motsidan eller de som
slöto sig kring styrelsen voro tillsammans icke mindre än
53, men de nådde ej högre än till 1,046 aktier.

Af de 1,310 aktierna synas 960 ha kommit i familjen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free