Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
förbjöds uttryckligen helgonens dyrkan, jämte vigvatten,
rökelse, monstranser, liks vigning vid kyrkodörren och i
hemmet samt själamessor m. m. Hvad beträffar den
latinska gudstjänsten, så hade den vid Johans tillträde af
regeringen, med undantag af några latinska psalmer, i det
närmaste upphört Det samma synes också förhållandet hafva
varit med messoffret. Af de katolska kyrkobruken fanns
således icke något väsentligt kvar.
Men tillståndet inom den svenska kyrkan var dock i
ilera afseenden i stort behof af förbättring. Af de med
prästerskapet 1569 af handlade akter framgår, att detta
stånd både i bildning och sedligt afseende lämnade mycket
öfrigt att önska, hvilket otvifvelaktigt hufvudsakligen
berodde därpå, att den undervisning, hvartill
domkyrkosko-lorna lämnat tillfälle, dels upphört dels försämrats, och
kyrkan numera hvarken var i tillfälle att bekosta
hoppgif-vande ynglingars underhål] vid främmande universitet eller
erbjöd bildadt folk någon lockelse att egna sig åt dess
tjänst, synnerligen som adel och förläningshafvare ofta
un-danhöllo hvad af tionden, som var afsedt till prästens och
kyrkans behof.
Äfven i afseende på det rent yttre var mycket att
anmärka. Kyrkornas underhåll försummades både till följd
af bristande medel och protestantisk liknöjdhet. Altarkärl
och kyrkornas öfriga utensilier fingo förfalla eller
tillverkades af det mest tarfliga material. Prästerna uppträdde
vid de heliga förrättningarne orakade, samt i smutsiga och
trasiga kläder. Detta tillstånd var Johan i hög grad
motbjudande. Ej heller tillfreds med den katolska ritualens
alltför teatraliska och ofta smaklösa form, sökte han efter
en annan, som bättre kunde tillfredsställa det estetiska
sinne, som han hade gemensamt med sin broder Erik, ehuru
ej själf såsom denne idkare af skön konst.
Johan ville förbättra det kyrkliga tillståndet. Han
saknade ej därtill nödig insikt. Reformationen hade, då
den lagt högsta kyrkostyrelsen i konungens hand, gjort
teologisk insikt behöflig ej blott för honom utan för en
hvar som egnade sig åt statsvärf, hvarför också studiet af
teologi kom så att utgöra en viktig del i furstesöners och
den adliga ungdomens uppfostran/ Gustaf I:s söner hade
fått en sådan uppfostran. Johans lynne gaf smak däråt
och särskilda omständigheter gynnade denna. Det säges
att Johan i början lutat åt calvinismen. * Under sin lån g-
i k ^US ^urc^ker könnte in England den Cal vinismus lieb gewonnen
naben, gaben ihm die Lutheraner nach seine Rückkehr den Commentar des
eiligen Cyrillus von Alexandrie über das Evangelium Johannes in die
Hände. Aus diese Lertüre überzeugte er sich wohl von der Unrichtigkeit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
