Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Operastridens tidnings- och teaterinteriörer, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
gående kan visserligen ha sin nytta, då det gäller att ställa
till väsen och inför den stora massan göra reklam, men
försvårar möjligheten att få sanningen, det verkliga
sakförhållandet utrönt. Och det skulle väl ändå vara hufvudsaken.
Se vi nu på de där Oliver Mortonska artiklarna, som
märkvärdigt nog aldrig underkastats någon annan egentlig;
kritik än af hr Burén, så kunna vi väl gärna först som sist
vara öfverens om att titulus Oliver Mortons styrka
uppenbarligen alls icke ligger i repliken; hans svarsartiklar voro
cx-ceptionelt klena. Naturligtvis skulle en redaktör med omdöme
och omtanke ha insett det och sökt få någon i
tvistefrågorna bevandrad habil polemiker att bättra på innehåll och
form. Men smidig och intelligent polemik tyckes nu en
gång för alla ligga utanför det Sohlmanska Aftonbladets
horisont. Det är mycket bedröfligt, men sant.
Jag har hvarken utrymme, tid eller lust att underkasta
de föregående Oliver Mortonska artiklarne den detaljkritik
de egentligen förtjänade, utan inskränker mig blott till några
få antydningar. I artikeln n:r 1 får förf:s
ästetiserande-och naturliga floskulöshet tumla sig mest oberörd af
främmande tillsatser. I artikeln få vi läsa bland annat, att i
gamla tider voro traditionerna från den kgl. teatern ute och
äkte på tespiskärran och gåfvo äfven från de mest primitiva
scener stil åt skaldens och tonsättarens dikt och åt publiken
en fläkt af den stora konsten. I parentes annoterande den
särdeles sakkunniga upptäckten, att den franska dramatiken
är på det mest allsidiga^) sätt representerad på Dram.
teaterns repertoar, får vi höra, att äfven när vi befinna oss öga
mot öga med ett af den samtida konstens bästa skapelser,
drar en mörk skugga förbi vår själ. Det är en tomhet i
känslan, en ihålighet i njutningen, som låta oss sällan
uppfatta något annat än formen af konstverket. Det råder en
brist på hänförelse både på denna och andra sidan om ridån,,
och det beror på den låga konstnärliga nivån. Förf:s
förklaring af hufvudorsaken till denna låga nivå är dråplig nog.
Det är den mera realistiska repertoaren. Förr var det en
repertoar, hvars »hjältar och hjältinnor voro beherskade af
något slags patos, mera stiliseradt eftèr klassiska schemata».
Denna repertoarens idealitet inverkade på skådespelarnes
personligheter och karaktärer! Repertoaren lyfte yrket och
yr-kesmännens lifsåskådning. Det var så många kungar och
ädlingar, som rörde sig på de gamla scenerna!! O du din
ästetiserande hypernaiva själ, måtte din tid och Aftonbladets
utrymme sätta dig i tillfälle att i detalj och med talrika
personliga exempel från äldre och nyare tider uppvisa det
intima sambandet mellan skådespelarnes karaktärer och lifssya
samt växlingarna af deras repertoar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
