- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
200

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Wilhelm I, af S. Lublinski

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

i den gamla stilen, en våldsam, stolt autokrat. Den inskränkta
monarkien är alltså äfven i Tyskland bourgeoisiens hemliga
önskan. Den har, det kan icke förnekas, gjort sig verklig
möda för att förverkliga detta ideal. Men den gamle
Wilhelm omintetgjorde sträfvendena. Hårdnackadt fasthöll han
sina privilegier och medgaf folket blott hvad han enligt den
»stipulerade rätten» slutligen måste. Och däri understöddes
han, som sagdt, af feodalherrarne. Vi sågo, huru han under
Bis-marcks inflytande nästan gick utom sin natur. Men då
konflikten var till ända och en kompromiss var uppgjord mellan
bourgeoisien och feodalerna, då nöjde sig den gamle
kejsarenkonungen med de formella medgifvandena och återvände till
sin natur — han lydde. Bismarck kunde vara tillfreds med
honom och bourgeoisien äfven. Icke till sina rättigheter, men
till sitt väsen var Wilhelm I en konstitutionell monark och
nästan ännu mer, en simpel representant. Därför låg det i
de härskande klassernas intresse att göra honom populär, och
det lyckades öfver all förväntan, då det i det tyska, särskildt
det nordtyska, kälkborgarväsendet lefver en stark
hörsamhets-instinkt, som kände sig mycket smickrad af att äfven en gång
finna sig krönt. Om alltså den gamles hundraårsdag den 22
mars i år skulle blifva bullersamt firad, så veta vi, från hvilka
sociala lager dessa entusiaster härstamma och hvilka
baktankar de hafva. Särskildt skulle jag vilja betona, att Bismarcks
anhängare svärmiskt ära Wilhelm den förste, emedan de icke
mer hafva till sitt förfogande en kejsare som — lyder order.

En modärn människa kan med filosofiskt jämnmod låta
gamle-Wilhelm-kulten draga sig förbi. Hänföras skall hon för
visso icke för denne man, men lika litet hata honom.

Berlin. 5. Lublinski.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free