Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från opera- och konsertsal, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
I ofvannämda Mozarts och Kossinis mästerverk ha
åtskilliga rolförändringar vidtagits, deribland några mindre
lyckosamma. Hr Brag hade bort bibehållas som Leporello,
hr Bergström eger ännu ej tillräcklig pondus för denna
rol, han är der för snäll, täck och behaglig ■— en liten
hygglig betjent, som aldrig haft sin hand med i den
hiskliga katalogen om 1,000 och 3 etc. Katalogarian har han ock
ännu ej en aning om, sitt privata prestbetyg i Klara och
Jakob till stor fromma. Hr Lejdström var rolig som
Mazetto, dock ej nog spansk han också. Fru Östberg och
hr Sellergrèn — jemför berömmet om deras deltagande
i Trollflöjten. Vi reservera oss dock mot hr Sellergrens
suite af djeflaeldar i sista finalen. Icke kommer väl den
ädla guvernören från helvetet! Fy, hr Elmblad !
Apropos Don Juan — så har Aftonbladets idogt
kause-rande hr Lindblom i en “krönika44 omtalat att vicomte de
Soto Maior skulle af våda visat sig å k. operans scen
1883 i början af 2:dra akten af op. Don Juan och väckt
ett löje så att sjelfva den ledsna Donna Elvira “smålett44.
Härvid är att märka: vicomtens “debut44 skedde 1882.
I början af ej 2:dra, men 4:de akten.
Af operan Figaros bröllop, ej Don Juan.
Hur Donna Elvira det oaktadt kunnat “småle44, må hr
Lindblom sjelf svara för.
Vi tycka bättre om fru Lindbloms inlagda anjovis
från Lysekil än hr Lindbloms inlagda ankor från
Stockholm.
Det var nu länge sedan en sydländsk buffasångare
gästade sveilska operatiljan, ja till och med länge sedan en
svensk verklig buffa der uppträdde. Ej under då att
publiken stod redo med stora famnen, att gästen slog sig
som blixten igenom, blef skattad, uppskattad och —
öf-verskattad.
Det var som Don Juan, hr D’Andrade begynte. A
ack-rare Don Juan har svenska operan sett, äfven elegantare,
men aldrig någon roligare. Och rolig skall Don Juan
vara — till en viss grad. Mozart kallade ju sin opera
buffa och har gifvit sin hjelte mycken komisk färg,
hvilken svenske sångare, svaga för det “romantiska44, vanligen
med indignation söka bleka ur. Hr Ändrade gick dock
till motsatt ytterlighet, han påtryckte den komiska prägeln
för hårdnackadt och gjorde sig dervid skyldig till ett
oestetiskt applådfrieri, som drog rolen på sned. Kärnfelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
