Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Disraeli, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Disraeli.*
Carlyle var den förste, som skapade en på samma
gång aristokratisk och socialreformatorisk statslära och med
ovanlig litterär framgång försvarade den. Men den förste,
som uppställde ett socialaristokratiskt partiprogram och
förstod att omedelbart införa det i politiken, var en annan:
Disraeli, — en yrkespolitiker, som därmed menade sig
tillgodose på samma gång folkets sak och sitt eget partis
intressen. Mycket väsentligt hämtar han från Carlyle,
dock finna vi äfven en hel del originellt i hans
åskådningar; framför allt träder hos honom för första gången det
sociala konungadömets princip i full klarhet emot oss.
Romantisk som principen är .äfven dess. skapares
egendomliga personlighet, denne borne israelit, som förmådde svinga
sig upp till anförare för den stoltaste adel och till ledare
af det största välde världen hittills skådat.
Benjamin Disraeli, född 1804, var redan i sin tidiga
ungdom helt uppfylld af fantastiska drömmar om framtida
makt och härlighet: han ville blott kämpa om det högsta
och såg sig i sina visioner gå som segrare ur alla strider
och “sittande på en glänsande tron mottaga lagerkransen
af ett hänryckt folk“, såsom det heter i en af hans
romaner. Hans törst efter rykte var redan tidigt så mäktig,
att han icke hade någon lust att underkasta sig en reglerad
bildningsgång. Universitetet ville han icke besöka, ty till
teoretiker kände han sig icke kallad. Sysselsättningen på
en advokatbyrå uppgai han tvärt, emedan just detta slag
af praktisk verksamhet var det som minst öfverensstämde
med hans böjelser. Återstod nu litteraturen: med pennan
kan man redan i unga år blifva berömd; och då han var
utrustad med österländskt rik inbillningskraft, skarp
iakttagelseförmåga och bitande kvickhet kunde han hoppas på
* Se Adlers föregående uppsatser i denna serie eller Chartismen ocn
Carlyle i resp. h. 1 o. 2 af innev. årg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
