Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. I—III - I. Fordringar hos Polen. Italienska arfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
koncepter Jan.—Aug. 1572). Johan var sålunda lifligt
intresserad för det Italienska arfvet. Han höll också
huf-vudsakligen för detta ändamål en särskild agent uti Italien,
grefve Oliver till Archi.
Snart kom Johan att mera aktivt uppträda för
ifrågavarande ändamål. Han hade nämligen erbjudit Venedig
några krigsskepp till hjelp mot Turkarne; men, då senaten
fordrade skriftlig fullmakt, hvilket Oliver ej hade, sände
denne den lärde Nederländaren Petrus Rosinius till Sverige
för erhållande af sådan. Kosinius blef d. 17 oktober 1573
antagen i Johans tjonst; och d. 14 påföljande november
uppsattes instruktion för honom att afgå till Italien för att
tillika med Thure Bjelke, som för studier vistades i Padua,
dels uppgöra affären med Venedig, dels söka påfvens
bemedling hos Filip II i afseende på det Italienska
arfvet, utan att här var fråga om någon öfverenskommelse
angående Sveriges öfvergång till katolicismen. Enligt en ny
för sändebuden uppsatt instruktion af den 4 januari 1574
skulle det åligga dem att rörande sagda arfsfråga rådgöra
såväl med kardinal Hosius som med polska agenten i
Neapel, Claudinus, af hvilka den förre redan 1559 blifvit af
Sigismund August sänd till Italien för att föra ■ hans talan
i afseende på ifrågavarande arf och nu för prinsessan
Annas räkning väckt stämning därom till domstol i Neapel.
Hosius hade i bref d. 24 januari 1574 lofvat Johan att
äfven för Katarinas räkning verka för det Italienska arfvet,
dock “under förhoppning att konungen, som i
giftermåls-kontraktet förbundit sig att bereda drottningen
frireligi-onsöfning, skulle af kunglig myndighet införa den katolska
tron och ej tillåta, att spiran frånrycktes honom af olika
tänkande“. I bref till drottningen samma dag uttrycker
Hosius enahanda åsigt. (Se härom den Ahlquistska
samlingen i Kiks-archivet.)
Då Kosinius anlände till Italien, låg Bjelke till följd
af ett benbrott sjuk i Padua, där han idkade studier, hvadan
Kosinius ensam måste begifva sig till Kom, der han stälde
sig i liflig förbindelse med Hosius, som gaf honom tillåtelse
att ehuru katolik utföra det uppdrag, som han erhållit, men
ålade honom att verka såväl för Johan som andra. I bref
till Katarina meddelar Kosinius, att Hosius flera gånger
hos Gregorius XIII anhållit om hans förord hos Filip,
hvar-vid dock syntes föga hopp om framgång i anseende till
Filips omedgörlighet. Påfven lofvade dock själf i bref till
Katarina att understödja hennes fordran. (Theiner II, 32).
Emellertid dröjde det ej länge innan Katarina med
Johans bifall öfverlät sin andel i arfvet på sin syster den
1574 med Stefan Batori förmälda prinsessan Anna som
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
