- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
543

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Vid bläddrandet i försäkringskomiténs lagförslag, af Laicus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

543

K. M:t det är i förevarande fall, såsom jag förut påvisat,
försäkringsinspektören. Det är med lians nåde, som bolagen
få existera här, ifall förslaget skulle antagas, och då lär,
så länge inspekterandet ligger i samma händer som nu,
existensen icke blifva oblandadt angenäm.

Går man nu till komiténs motivering för att finna
skälen till så drakoniska bestämmelser som de ofvan
anförda, så kan ej nekas, att man efter genomläsningen står
en smula flat. Komitén framhåller, att förordningen 188G
är jämförelsevis sträng mot de inhemska bolagen, men
uppställer “vida liberalare vilkor för de utländska anstalter,
som önskade drifva försäkringsrörelse här i i riket.“ “Och“,
säger komitén, “de skäl, som tala för en dylik
anordning-beträffande de utländska anstalterna, torde enligt komiténs
förmenande fortfarande ega giltighet. “ Ergo föreslår
komitén, att de utländska aktiebolagen skola bero af K. M:ts
godtycke, medan våra inhemska försäkringsanstalters
verksamhet regleras af civillag, och att de utländska anstalter, som
icke äro aktiebolag, helt enkelt skola utvisas. Kan någon
utgrunda det logiska sammanhanget mellan premisserna
och slutsatsen? Jag kan det icke.

Komitén kommer också till sin slutledning först efter
ett resonemang om plikten för staten att skydda sina
undersåtar mot anstalter, som äro grundade på
“assements“-principen eller uttaxeringssystemet, samt mot sådana som
drifva tontin- eller halftontinförsäkringar. Häri har
komitén tvifvelsutan rätt, men det medel den tillgriper — att
utvisa främmande försäkringsanstalter, som icke äro bolag
— hjälper hvarken mot det ena eller det andra. Det fins
utländska försäkringsa^/ebolag, som drifva tontinförsäkring,
och det fins utländska försäkringsanstalter, som icke äro
bolag, men som hvarken hafva uttaxeringssystem eller
syssla med tontinförsäkringar, och man skyddar icke sina
undersåtar hvarken i ena eller andra afseendet genom att
drifva dem ur landet. Däremot skulle det onekligen för
allmänheten varit en stor trygghet, därest komiterade rent
af föreslagit förbud mot försäkringsföreningar grundade på
uttaxeringssystemet, en försäkringsform som måste betraktas
såsom osund och farlig samt egnad att sätta hela
försäkringsväsendet i misskredit. Det är emellertid så långt ifrån
detta, att af lagförslagets 103 § lagförslagets 78 handla om
försäkringsföreningar, som kunna, om de också ej nödvändigt
måste, vara baserade på uttaxeringsprincipen. Och hvad
tontinsystemet beträffar, så hjälper det föga att rädda den
svenska allmänheten undan dess skadliga följder, då de
komma från utländskt håll, så länge vi hafva inhemska
koncessionerade försäkringsanstalter, som till väsentlig del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free