Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Några drag ur djurens sällskapslif, af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sl. Trachychtis, som då lian blir skrämd tar sin tillflykt
till väninnan och döljer sig bland hennes tentakler. Det
gagn, som dessa två djur bereda hvarandra, är lätt att inse.
Fisken är på grund af sin lifliga färgteckning — rödbrunt
med tre breda blåhvitaochsvartkantade tvärband — i hög grad
utsatt för förföljelser af större roffiskar och finner ett
förträffligt skydd mellan aktinians med nässelorgan tätt
besatta fångarmar. Aktinian erhåller genom Trachychtis’
ständiga ut- och insimmande friskt andningsvatten och
profiterar dessutom af det byte, som fisken medför.
Bland stråldjuren förekomma några vackra exempel på
symbios. Mellan sugfötterna hos vissa sjöstjärnor, sl.
Astro-pecten m. fl., anträffas arter af annelidsläktet Polynoe, och
i sällskap med sjökorfvar af sl. Holothuriä och Stichopus
vistas ofta en liten fisk, Fierasfer acus. Dennas samlif med
sjökorfvarne är så mycket märkvärdigare, som han ofta
har sitt tillhåll i deras inre och kilar ut och in utan att
vålla dem något obehag. Holoturiorna äro nämligen
mycket känsliga för beröring och bruka vanligen, då de på
något sätt oroas, stjälpa ut sina inelfvor; men denna rätt
obehagliga sällskapsvana iakttages ej beträffande Fierasfer.
Nyttan för sjökorfvarne af kamratskapen är icke utredd,
men fisken, som har slät och fjällös hud, har uppenbarligen
ett godt skydd mot sina fiender i de tröga och åtminstone
för menskliga ögon oaptitliga djurens inre.
Liknande fall af skyddande symbios möta oss i mängd
inom manetdjurens klass. De till den pelagiska faunan
hörande och med skarpa brännorgan försedda medusorna
t. ex. lefva ofta i sällskap med fiskar och kräftdjur m. fl.
som följa dem på deras vandringar och finna skydd i
deras inre eller mellan deras fångarmar. Sålunda vistas fiskar
af sl. Caranx tillsammans med medusorna Crdmbessa och
Cassiopea ; öronmaneterna, Aurelia, härbärgera ofta någon
följeslagare. K. Keller berättar i ett af sina arbeten, hur
han hos en i hafvet vid Madagaskar förekommande art af
detta släkte nästan alltid fann en ormstjärna, Ophiotrix,
installerad i dess mage. A. Agassiz har beskrifvit en
ak-tinia, Bicidium parasiticum, som han regelbundet fann
tillsammans med den jättelika Cyanea arctica, hvars rödbruna
färg hon antagit, och förekomsten af amfipoder af
hyperi-dernas familj hos särskildt de nordliga hafvens maneter år
sedan länge bekant.
P. J. van Beneden har skildrat ett egendomligt fall af
symbios mellan den vanliga hummern och en igel. Som
bekant bär hummerhonan i likhet med kräftorna och många
släktingar i hafvet sina ägg under stjärtsegmenten och tar
på så sätt ett slags vård om sin afföda. Midt bland dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
