Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. VIII—IX - IX. Drottning Katharinas död 1583. Katolicismens ställning i Sverige under Johans återstående regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
hafva tagit nattvarden, bad de närvarande förlåta, om hon
mot dem på något sätt brutit. — Dorigny s. 215
I sagde berättelse omtalas med uttryck af
bedröf-velse och harm den ton som de s. k. “kättarne“ efter
drottningens död tilläto sig mot den katolska
religionen; huru ett riksråd hotat att laga så, att alla jesuiterne
blefve satte på ett fartyg och sände ur landet, hvilket skulle
hafva den följd, att icke ett spår af katolska religionen
skulle kvarstå i Sverige; huru en annan s. k. biskop hade
förklarat, att han skulle afsäga sig embetet, om det tillätes
någon medlem af jesuiter-orden att uppträda, vare sig
såsom predikant eller lärare i skolan, samt huru somliga
utfarit med öppen smädelse emot den helige fadern.
Berättelsen tillägger dock, att påfvens förolämpande blef
behörigen tillrättavisadt af konungen.
Öfver någon verklig förföljelse hade katolikerne ej att
klaga. Ehuru Johan likasom före drottningens död ej var
katolicismen bevågen, ledo katolikerne efter drottningens
bortgång hvarken någon förföljelse eller inskränkning i sin
lärofrihet.
Ej ens jesuiterne blefve, oaktad t ofvannämda förslag
om deras utvisande, drifna ur landet.
Såväl Warzwicki som de fleste öfrige jesuiterne
lem-nade emellertid sjelfmant Sverige, inseende att de ej vidare
hade att här vänta någon framgång. Två stannade kvar
Nicovius och Ubertus, af hvilka den förre var Sigismunds
lärare. Johans tolerans mot katolikerne upphörde också
snart. * — Annaæ lit. Soc. Jes. Redan före sitt giftermål
med Gunnilla Bjelke hade han i bref till rådet d. 30
december 1584 förklarat, att han hädanefter ej ville veta af
någon skilnad i religionen, därvid otvifvelaktigt betecknande
att han ej fördrog någon annan religion än den lutherska
i den form som hans liturgi innefattade. Det påstås, att
Johans motvilja mot katolicismen ökades genom Gunillas
inflytande. I den ofvannämnda berättelsen omtalas: huru
drottningen bestruken med smink och prydd för att
kokettera — ad blandiendum — drack hon konungen till — regi
pro-pinavit — klagande öfver jesuiterna, som hon benämnde
opålitliga och oroliga menniskor, hvarken i religion eller seder
efterföljansvärda, samt besvor konungen vid “jus
hymen-æum et omnes deos nuptiales" att ej i sitt rike behålla dem,
så framt han vill bevara sin makas kärlek och lugn för sig
och sina undersåtar. Skrattet krusade konungens näsa —
* Warzwicki blef, sedan han lemnat Sverige, föreståndare för
jesuiter-kollegiet i Lublin samt sändes dereftei till Moldau för att arbeta på
landets öfvergång till katolska läran. Han afled i Krakau 1591.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
