Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Broxvik-Fägerskiöldshistorien jämte några af dess juridiska, advokatoriska, psykologiska och journalitiska interiörer och accessoarer, kritiskt belysta af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
ihop af hvilken f. d. stockholmsk gatutös som hälst.
Notarien Lidforss måtte vara en alldeles unikt renlifves och
— naiv ung man!
Det skall icke förundra mig, om jag kommer att från
en del håll utsättas för klander för denna min rätt
utförliga och icke alltid så lena kritik af den Fägerskiöldska
advokatens tillvägagående. Andra åter anse kanske, att en
advokats handlingar äro undandragna den offentliga
kritiken. Jag vill då svara, att kritiken godt kunnat göras både
omständligare och amprare samt att jag icke kan inse,
hvarför advokater skola vara mer fridlysta än andra i det
offentliga uppträdande personer eller allt annat mellan
himmel och jord.
Tvärtom kan ur synpunkten af advokatyrkets eget
intresse en kritik vara ganska lämplig, för öfrigt torde
anmärkningen vara besvarad af mycket som förut anförts.
Hr S. själf i sitt förut omnämda stora tal i Andra
kammaren tog sig för att underkasta hela svenska domarkåren en
ganska närgående granskning i afseende på sättet att
behandla parterna och indelade dess medlemmar i
betygs-klasser och verkstälde en betygssättning, för eller mot
hvars reella befogenhet jag icke vill uttala någon
mening, med en viss öfverlägsenhet i ton och form, som
äfven hos personer med mycket mångårigare och
vidsträcktare erfarenheter samt större förutsättningar för
opartiskhet kunnat tåla en icke obetydlig reduktion.
Fullkomligt lika stor rättighet som andra tidningsmän
ha att för hans åtgöranden i denna Broxviksfråga
berömma och idealisera honom, har jag naturligtvis att
kritisera honom.
En synpunkt till må ock icke förbises. Han är en
ganska framskjuten offentlig person, riksdagsman,
märkesman för liberala eller radikala idéer, buren i
gull-stol på en viss studentgenerations axlar, i mångas ögon
boren och korad till ett slags folktribun. Man har således
rätt och plikt att ställa stränga fordringar på honom. Som
denna tidskrifts läsare torde erinra sig, har ock den, som
skrifver dessa rader, vid ett par tillfällen mycket varmt
hyllat honom som politiker. Men man kan icke och får
väl häller icke i afseende på den offentliga
representanten se bort från hans offentliga verksamhet, han må nu
vara ämbetsman, lärare eller präst, advokat eller
tidningsman etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
