Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Elektroteknikens nyare resultat, af E. Rathenau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
med blixtens snabbhet, och sedan 1866 var den gamla
världen förbunden med den nya genom den submarina kabelns
metallband, 1,300 submarina kablar tjäna nu till
förmedlande af den telegrafiska världsförbindelsen och deras längd
skulle räcka till att vecklas trettio gånger kring jorden. En
dylik kabel består af en kopparledning, strömmens
egentliga bärare, ett isoleradt lager af guttaperka och en
skyddande armering af ståltråd. Telegrafen användes i våra
dagar på hundrafalt olika sätt. Den reglerar
järnvägstågens fart och skyddar dem — tyvärr icke alltid — för
sammanstötningar, den anmäler eldsvådetillbud och försök
till inbrott, den leder härarnes rörelser i fält och förbinder
förposterna med kommandostället, varnar grufarbetaren för
exploderande grufgas och sjömannen för oväder som drager
ihop sig. Det är ett tecken på vår tids snabba
framåtskridande, att telegrafen knappt hunnit naturaliseras, förrän
den redan synes allt mer och mer utträngas af sin rival
telefonen, och det icke blott för förbindelsen inom städerna,
utan ock på längre afstånd. Det tyska telefonnätet
omfattar redan ett storartadt antal städer, om d$t också ännu
står långt efter det amerikanska. Linien Berlin—Wien är
knapt hälften så lång som linien mellan Chicago och New
York och för att slå det amerikanska rekordet skulle
fordras en linie Berlin—Rom eller Berlin—London. I Förenta
staterna användes redan nu telefonen sju gånger så ofta
som telegrafen.
För att meddela underrättelser användas endast svaga
strömmar. För att frambringa sådana äro galvaniska
batterier tillräckliga, i hvilka zink upplöses i syra. Det mera
omfattande gebitet af elektrotekniken, starkströmmens
teknik, behöfver för sina belysnings, kraftöfverförings, traktions
och elektrokemiska ändamål en starkare strömkälla, sådan
den år 1867 skapades af Werner von Siemens i
dynamo-maskinen. Dynamomaskinen tjänar till att omsätta
mekanisk energi i elektrisk kraft, den är baserad på den
omständighet, att i en trådspole, som vrides i ett magnetiskt
fält, uppstår en ström, en likström eller en växelström,
allt efter konstruktionen. En likström måste man föreställa
sig liksom en vattenström flytande ständigt i samma
riktning, medan en växelström består af strömstötar, som
ständigt ändra riktning. För öfrigt är hvarje dynamomaskin
äfven utan vidare användbar som elektromotor, d. v. s.
den frambringar mekanisk kraft, om man tillför en
elektrisk ström. För närvarande är väl den mest bekanta
effekten af starkström dess värmeeffekt, i det afseende
nämligen att den i glödlampor oen båglampor tjänar till att bringa
kolfibrer eller kolstafvar till hvitglödning. I båda
ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
