Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid elden; tilläggande ock, att Björn
beliöf-de det mera än han. An k vad derefter:
Som en feg, mig mannen
Stötte mot bänken, jag icke
Hålla mig uppe kunde;
Vare den man förbannad!
Men vi skiftade lika,
När jag honom fälde
Föll hans heder äfven;
Vare den man förbannad!
Nu led det med vintern, och inträffade det en.
dag, att bägge bröderne voro ute tillsammans.
Då sade T h o r e r : ”är du icke illa tillfreds
med, att du rest hit, då du här blifvit hånad
och bespottad?” An svarade att han icke var
obelåten dermed: ”jag har här bekommit guld
och haft en god hostad under vintern,” tilläde
han, ”och jag bryr mig ej om deras spott.”
”Då skall du nu få veta, huru jag tycker
der-om,” sade Thor er, ”jag vill gifva dig
svärdet Thegn, hvarmed du skall dräpa tvänne
af Konungens män, och sedan skall jag sjelf
svara för saken.” ”Jag vill se svärdet och
taga emot det,” svarade An, ”men icke vill jag
lofva dig den betalning, som du fordrar.”
Dagen efter vid dryckes-liden stod A n upp,
Första Del. 5.te Häfte. B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
