Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. Mac Innes’ Conversations in Gaelic and English. Detta stycke
genomgick jag för kontroll av aksentbeteckningen sex år senare
vid ett kort besök hos Herr Grant. Härvid hörde jag annan
betoning i 4 fall, varemot i de övriga omkring 90 starktoniga
stavelserna samma aksent begagnades som gången förut. De få
olikheterna torde åtminstone delvis bero på en stundom förekommande
växling, varom mera nedan.
Några äldre underrättelser om beskaffenheten av den
exspira-toriska ock musikaliska aksenten i gäliskan ha inte kommit till min
kännedom. De som hittills behandlat gälisk fonetik ha, så vitt jag
vet, på sin höjd talat om huvudaksentens läge1.
Den här av mig givna transskriptionen av de gäliska orden
gör inte anspråk på att vara fullt ljudtrogen — gäliskan är ju ett
i fonetiskt avseende svårt språk med ett rikt ock invecklat
ljudsystem. Men då den med språket obekante läsaren ej skulle ha
mycket nöje av de upptagna exemplen, om de givits blott i sin
vanliga dräkt, har jag ansett mig böra meddela dem även i
fonetisk sådan, om den också skulle bli något bristfällig. Jag har därvid
föredragit att skriva orden på samma sätt som då jag först
tecknade upp dem framför att sammanföra två eller flera
närbesläktade ljud under samma typ ock sålunda åstadkomma en grövre
beteckning, som skulle ha kunnat dölja bristerna. Endast i ett par
fall har jag avvikit från denna grundsats2. De av mig meddelade
1 Så M. Mac Farlane The Phonetics of the Gaelic Language. Paisley 1889.
J. H. Staples Ön Gaelic Phonetics (1 Transact. of the Philol. Soc. 1891—4, s. 396)
innehåller alls ingenting om aksent. — Dr Hendersons påbörjade avhandling “The
gaelic dialects" (i Zschr. f. celt. Philol., bd 4, 1902), vilken jag fått tillfälle att se först
sedan min uppsats var skriven, innehåller häller ingenting som direkt rör ämnet för
min undersökning. Dr Henderson meddelar mig dock i sitt brev, att han i
fortsättningen av sin avhandling kommer att sysselsätta sig med modulationen. (Anm. till korr.)
2 Ett av dessa fall må här omnämnas. Jag skrev vid första uppteckningen
nästan konsekvent perspirerad media i ordens början (motsvarande den vanliga
skriftens b, d, g) ock tenuis i in- ock slutljud. Men då ingen sådan skillnad gjorts
i för mig bekanta arbeten, ansåg jag det säkrast att i min uppsats sammanslå dessa
båda ljudgrupper. Emellertid ser jag nu med tillfredsställelse, att Dr Henderson i
sin avhandling gör en likartad skillnad; olikheten är blott den, att börjande b, d, g
enligt honom äro “voiceless consonants followed by a vowel glide", d. v. s. med
pertonerad glidning. (Anm. till korr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
