Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
AF
ESAIAS TEGNÉR.
I.
Att man i ett personnamn måste se blott ett hvem, icke på samma
gång äfven ett hvad, detta faller vid namnens hvardagliga användning
liksom af sig själft. En Höök och en Dufva tänkta med stora begyn
nelsebokstäfver äro för vår språkliga känsla alldeles skilda från en hök
och en dufva med små. Det förvånar oss icke att se dem vid samma
middagsbord, icke ens om värden är en Skytte.
För den, som vill förstå våra familjenamns historia och de lagar
de i sin bildning följa, är det däremot tydligen nödvändigt att äfven fästa
tanken vid ordens egentliga betydelser. Om han med dessa betydelser
för ögat genomgår en namnförteckning, försättes han in i en brokig
verld. Icke nog med att allahanda djur af skilda slägten här omgifva
honom, på sitt vis bekräftande darwinismens lära om en utveckling från
djuriskhet till mänsklighet; icke nog med att också växtrikets alster ofta
ses förete samma utveckling enhvar bland oss känner någon mänskligt
talande och tänkande ek. lind, björk —: jämväl malmen i jordens djup
och stålet som hamras i smedjan, hjärtat i vårt bröst och hornet på bo
skapens hufvud, ja hela bärg och dalar, strömmar och stränder, själfva
himlens blixt tyckas gå omkring bland oss i människohamn.
Och än mer. I namnens verld sammansluta sig ting, som i vår
kända verklighet stå utan alt förhållande till hvarandra. Hvar utom i
denna verld ses en karl skjuta kvistar? Hvar utom här kan en lind bära
rosor, en ceder kläda sig i löf?
Det tyckes under sådana förhållanden, som skulle en uppsats om
namn icke kunna blifva något annat än en uppräkning af mer eller
mindre sällsamma kuriositeter. Att söka efter lagar, där godtycket en
väldigt herskar, borde vara forspild möda.
Nordisk tidskrift. 1882. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
