- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
14

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESAIAS TEGNÉR.
efter sitt vapen blifvit så kallad, uppförde ett än i dag allbekant slott, åt
hvilket han själf gaf namnet Gripsholm.
Då intresset för antagande af familjenamn började göra sig gällande,
var det med dessa medeltidstraditioner för ögonen naturligt nog, att man
bildade namnet efter vapnet, liksom man i senare tider format vapnet ef
ter namnet.
I själfva verket kunde det ärftliga, slägtens medlemmar sammanbindande
sköldemärket ju redan anses som ett familjenamn, ehuru visserligen blott
skriftligt och hieroglyfiskt uttryckt. Det gälde nu endast att gifva uttal
barhet åt den symboliska skriften, och detta ej medelst en omskrifning utan
genom ett enda, som namn användbart ord. ’ Så enkla som medeltidens
vapen oftast voro, gick detta vanligen lätt nog.
Länge hade Bielke-familjen i sitt vapen fört bjälketecknet, innan riks
rådet Thure Pedersson under Erik XIV först i slägten upptog det också i
sitt namn. En annan af Erik XIY:s män, den sorgligt ryktbare Göran
Persson, hade af Gustaf Vasa blifvit adlad med tre tegelstenar i vapnet;
men först hans son, den bekante historieskrifvaren Erik Göransson, hvilken
fått sitt förnamn efter den olycklige konungen, upptog som tillnamn sin
faders vapen Tegel. Sådana historiska namn som Sparre och Oxen
stierna äro flera hundra år yngre som uttalade ord än de äro som teck
nade vapenmärken.
Sverige står icke ensamt i denna sed att nämna slägter efter deras
emblem. Röda och hvita rosen i England erbjuda en lätt funnen analogi.
Själfva huset Anjou på Englands tron hade sitt tillnamn Plantagenet af
Henrik II:s sinnebild, en ginst-blomma, planta genista. Den gamla danska
Ulfstand-slägten har sitt namn efter en taggig skåra, som går tvärs öfver
skölden och heraldiskt anses föreställa vargtänder. Torben Oxe, Kristian
II:s bekante olycklige slottshöfdingsman, hette egentligen Reinsdorff, men
nämde sig Oxe efter sitt sköldemärke. I våra dagar hafva väl sällan män
niskor anledning att nämna sig efter sina vapen, men principen dröjer
dock kvar på andra områden. »Jag rökte Gefle vapen jag», sjunger
Runeberg.
De föremål, hvilka medeltiden företrädesvis använde till sköldemärken,
kornmo genom den beskrifna utvecklingen att fä en rymlig plats i de
äldsta svenska adelsnamnen; genom fortsatt tradition bibehålla de den
ännu i adelsnamn, som bildats i nyaste tider.
Många af dessa medeltida tecken voro hämtade från djurverlden; re
dan de romerska legionerna leddes ju af örnens symbol.
14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free