Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
I senare tider är det gemenligen namnet som bestämmer vapnet, ej
omvändt. När till exempel Gyllenkrookska vapnet bär tre gyllne met
krokar, är detta alldeles uppenbart, ty den person från hvilken ätten stammar
hette före adlandet Krook och hade utgått från gärden Kroksbygd i Småland.
Om möjligt ännu tydligare visar sig vapnet vara härledt af namnet,
då det vitnar om en misstydning eller omtydning af detta. Så då staden
Yesterås, tidigare kallad Aros, af ar-os, »å-mynning», i sitt vapen har ett
A och en ros, eller då staden Kalix, nämd af det lapska kala »vadställe»,
till sitt emblem har en kalk. Så äfven då vårt svenska kungahus i sitt
familjevapen bär en hrygga och en korp som uttryck af det italienska
Ponte-corvo, i hvilket corvo är att tolka ej som »korp», det latinska corvus,
utan som »bugtig», det latinska curvus. Liksom ett äldre svenskt kungahus
har sitt namn efter en brostad, Zwei-bruck, så är ock Ponte-corvo ursprung
ligen benämningen på en syditaliensk ort, belägen där en »bugtig bro»
förde öfver strömmen. Mera som en rebus än som en omtydning före
faller det, då den franska adliga ätten Racine i sitt vapen bar en råtta,
rat, och en svan, cygne, ända till dess Athalie’s berömde författare bort
tog det mindre poetiska lilla husdjuret och nöjde sig ensamt med svanen,
sångargåfvans gamla symbol.
Redan under vår medeltid förekomma ej sällan slägtvapen, hvilka
motsvara familjenamnet. Så bär den slågt som nämner sig Ängel, Angelus,
också en ängel i skölden; slägten And har tre änder; slägten Bæk (1300-
talet) har i sitt vapen antingen en hsk på en snedbjälke eller en sned
bjälke ensamt, och det är väl ej omöjligt, att »snedbjälken» bör tydas som
en bäck eller hvad heraldiken kallar en »ström» eller »böljor». Tysken
Heneke Bækman (1300-talet) har i sitt vapen »böljor». 1
Icke alltid stå emellertid under denna äldre period namn och vapen
i ett sådant motsvarighetsförhållande. Egendomligt efter modern upp
fattning skulle vi säga; sinnrikt och vackert är det t. ex., att den slägt
som hette Hufvud till sitt vapen hade ett hjärta. Äfven då en öfverens
stämmelse finnes, är det ej lätt att se, om namnet eller vapnet är det
ursprungliga.
Som ett ytterligare vitnesbörd om, huru föga långt afståndet är mellan
sköldemärket och namnet, kan man erinra sig, att den mäktige medeltids
riddaren Bo Jonsson, hvilken aldrig själf nämde sig Grip, men sedan
1 Svenska riksvapnets »tre strömmar» härstamma, som bekant, från Folkunga
vapnets tre »snedbjälkar från vänster». Afven danska riksvapnet har, såsom man
påvisat, varit utsatt för omtydning: dess hjärtan, om hvilka H. C. Andersen skrif
vit så vackert, äro ursprungligen sjöblad.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
