Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN TOLFTE 1 697 170 1.
svåra ställning, som konung Karl vidtog den raska åtgärden att kasta
-svenska trupper in i Holstein, och det var samtidigt med underrättelsen
till främmande makter om denna handräckning, som från konungen ut
gick befallningen om 1699 års kontribution. Det var det nya enväldets
första allvarliga tillämpning på beskattningens område, den första kontri
butionen af de många, som Karl den tolfte utskref utan riksdags med
verkan.
I statskassan har 1699 års kontribution inbragt 1 952,207 d. smt,
hvaraf adeln erlagt 149,527d. smt, presterne 55,622 d. smt, löntagare 152,963,
städerna 152,859, ståndspersoner, bruksidkare och kapitalister 152,062 samt
allmogen 289,174 d. smt. Men icke häller denna tillgäng kunde för stats
verkets behof något förslå, då nu på engång erfordrades medel 2 till flottans
utrustning och till arméns mobilisering, som med ifver bedrefs under
hösten och vintern 1699—1700. Och så kom därtill i mars månad år
1700 som ett dunderslag underrättelsen om anfallet pä Lifland med däraf
följande nya behof äfven pä denna sida, sammanfallande med de lif
ländska tullinkomsternas sannolika upphörande.
Ställningen var sålunda betänklig, så mycket mera som själfva hufvud
vilkoret för en finansiel krigs-stats underhållande saknades: krediten var
i det närmaste förstörd genom de efterräkningar med kreditorer och de
kränkningar af allmänna rättsgrundsatser och uttryckliga förbindelser,
.hvartill Karl den elfte gjort sig skyldig. Carlson har utförligt framhållit
denna väsentliga sida af de finansiela svårigheterna och angifvit hufvud
punkterna af de åtgärder, som nu i hast vidtogos for att återställa för
troendet. Reduktionen häjdas först inför den oafvisliga nödvändigheten
att anskaffa medel till krigsrustningarna, dess värsta rättskränkningar af
lysas för att möjliggöra förhandlingar med nya kreditorer; och likväl
kunde förtroendet icke tillräckligt återställas. Subsidier eller lån af främ-
ordin, och extra stat för 1699 fått sin fyllnad, behöfdes dels till förnöjande af diverse
kreditorer, som hade K. M:ts bref på att uppföras å 1699 års stat, 652,882 d. smt,
dels till fyllande af de nödvändigaste utgifter, 174,790 d. smt, — förutom hvad som er
fordrades dels till fyllnad i den brist, som på de indelta lönerna för 1698 uppkommit
genom räntornas allmänna felslående, dels till kassaförlag för statskontorets löpande
utgifter för hofstat, artilleri m. m., dels slutligen till mötande af de utgifter, »som
följde af K. M:ts dagligen ankommande href kela året, hvartill en stor stimma er
fordras». Dessa K. M:ts dagliga bref, för hvilka statskontoret aldrig visste sig
någon råd, beteckna i finanspolitiken motsatsen mellan Karl den tolftes godtyck
liga o.cb Karl den elftes regelbundna envälde.
1 Enligt räkning bilagd 1699 års disposition i statskont. arkiv.
2 Utgifterna för bofvet voro under 1699 jämförelsevis rätt måttliga. Konungen
personligen uttog blott 118,277 d. smt, bofstatsanslaget öfverskreds blott med 60,000
d. smt, till furstliga personer utbetaltes blott 19,315 d. smt, och de mycket omtalade
»komedianter» och maskrader», som detta år fägnade bofvet, bafva ej kräft mer än
några tusen d. smt.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
