Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
Detta sätt att bilda familjenamn innehåller mera tanke och är mera
äkta folkligt, än man torde föreställa sig. Det går ut från den iakttagel
sen, att så mänga ortnamn äro bildade med gamla personnamn, vi
se ett tydligt exempel härpå i det just anförda Hemmings-dynge,
och vidare frän det förhållandet, att gården i de flesta fall gick i arf
inom slägten, hvarför det slägtnamn, som gärdens första bebyggare burit,
också antagligen borde tillkomma den senare innehafvaren. Ett dylikt
CD CD J
namnets beroende af den för tillfället innehafda gården är välbekant från
andra länders adelsväsende; vi kunna ock hänvisa på våra egna soldat
namn, som gärna gå i arf med torpet eller numret. I min hembygd
finnes en gård, som kallas Krabbe-hemmanet efter en dansk adelsman
Krabbe, hvilken förmodligen först upptagit den. Efter hemmanet kallas
nu dess brukare af folket »Krabben» (hans hustru naturligtvis »Krabban-») ;
i kyrkoböckerna ser man, att så skedde redan på 1680-talet. Ur dylika
folkliga analogier är det, som det ifrågavarande namnbildningssättet ut
vecklat sig. Äfven i Danmark synes det att döma efter en uppgift hos
E. Bögh vara naturligt för den, som är född i Klintegaarden, att kalla
sig Klint.
Om än de pä fri hand skapade namnen utvidga äfven denna klass,
hålla de sig dock ganska troget inom de gifna kategorierna. Man kan
t. ex. väl kalla sig Palm, Ceder, Tiger, då dessa ord, fast utländska,
dock höra till växt- och djurgrupperna; men att kalla sig Soffa, Stol, Dörr,
Hatt, Moln, Dröm, Bröst, Timme o. s. v. faller ingen in, blott där
för att ingen analogi från ortnamnen eller vapnen bjuder sitt stöd.
Och här kan det vara på sin plats att säga något om vissa ord, som
undvikas i personnamn, fastän ortnamnen stundom kunnat gifva anled
ning till deras upptagande.
Först och främst må vi då påminna om husdjurens namn: af
dessa äro de flesta oanvändbara som personnamn. Om man ock är född
i Hästveda, Kalfsvik, Kattarp, Hunnestad, Svinsta, kallar man sig ej
gärna Häst, Kalf, Katt, Hund, Svin. Lika litet ingå dessa ord som fram
halfvor i namn. Märkvärdigt är särskildt det konsekventa undvikandet
af hästen, som dock är det ridderligaste bland djuren och i forntidens per
sonnamn innehade ett af de allra mest framträdande rummen. Grekernas lite
ratur visar oss 122 olika namn med hippos (Phil-ippos, Hippo-krates o. s. v.),
indernas åtminstone 70 med det motsvarande apvas; stafvclsen Jo- i våra
gamla namn Jostein, Jbar innehåller ock ett, som språkforskarne veta, med
det indiska och grekiska ordet (liksom med det latinska equus) identiskt
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
