Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
I andra fall kunna dylika enkla namn omedelbart eller medelbart
härstamma från en adlig sköld. Då äfven ofrälse personer stundom i sitt
sigill satte bilden af något föremål, är en dylik uppkomst möjlig äfven
för rent borgerliga namn. Hvad skölden är för adelsmannen, är också i
vissa fall för borgaren hans skylt; och såsom de båda orden ursprung
ligen äro identiska, kunna de ock hafva öfvat en analog inverkan på namn
bildningen. Att så skett i andra länder, är konstateradt. Penningverldens
största namn, Rothschild, säges ju härstamma från en röd skylt i Frankfurt.
Hos oss är det nu nästan endast apotek och värdshus, som kvarhållit den
fordom allmännare seden, att ett hus nämnes efter någon därpå fästad
symbol: »FJjorten», »Kronan» eller dylikt. Det ligger nära till hands, att
också värden blir nämd efter den symbol, han själf valt eller med
huset öfvertagit. »Mutter på (det bellrnanska värdshuset) Tuppem kallades
enligt Caelén under en senare tid Tuppan. Hvad som här var skämt,
kan i andra fall lätt hafva gestaltat sig som historiskt allvar.
Den väsentliga källan för de enkla personnamnen är emellertid en helt
annan, pä hvilken man kanske i första ögonblicket icke tänker, huru väl
bekant ock denna källas betydelse för vår namnforskning efter det före
gående måsto vara. Det är ortnamnen. Första delen i ett ortnamn kan
användas som personnamn antingen i oförändrad form eller så, att den
jämkas till öfverensstämmelse med ett bekant enkelt ord.
Då ortnamnens framdel gärna utgöres antingen af ett inhemskt djur
namn eller af ett inhemskt växtnamn eller af uttrycket för något
lok ali tets-förhållande (geologiskt, geografiskt m. m.), förklaras häraf,
hvarför just dylika ord utgöra hufvudmassan af våra osammansatta namn.
Ett par exempel ur de olika grupperna må anföras: Hjerpe från Hjerpäs,
Hjort frän Hjorted; Björk, Börk från Björksta, Humla från Humlehy;
Bery från Bergshy, Wenner, Wetter från de liknämda sjöarne, Wester
från Vestervik. Utanför de sagda grupperna: Fast från Fasta, Jette från
Jättendal, Spegel från Speglum, Njure frän Njurunda. Särskildt kan
man iakttaga, att sådana ord som Berg, Ström, Dahl, Holm, Blom,
hvilka förekomma både i början och slutet af slägtnamn, också äro synner
ligen vanliga såsom hela namn.
Genom den beskrifna stympningen af ortnamn uppkomma ofta
familjenamn, som icke i språket hafva någon egen betydelse: Brag af
Bragenäs, Bring (en annan slägt än den förut omtalade) af Bringetofia,
Huss af Hussjö, Ruth af Ruthe, Hems och Hemming af Hemmesdynge
(äldre Hemmingsdynge) o. s. v.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
