Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
Vi hafva visserligen en mängd familjenamn, som afse yrken: Schmidt,
Smith »smed», Schultz »fogde», Möller och Muller »mjölnare», Kroger och
Kreuger »krögare» (formerna med ö äro lågtyska, de med u högtyska),
Leffler »skedmakare», Bottiger »tunnbindare», Charpentier »timmerman»,
Braconnier »krypskytt» eller (med ordets äldre betydelse) »hundknekt»,
Stuart (= Steward) »skaffare» o. s. v.; men alla dessa namn äro utländska.
Ordet Kock ser visserligen svenskt ut, men är som namn att i analogi
med de öfriga anse för tyskt.
Under reformationstiden finner man i Sverige omisskännliga tenden
ser mot familjenamn af alldeles samma slag som de nämda. Den från
Johan lILs liturgiska strider bekanta »vändekåpan» Ericits Schepperus var
son af en skeppare och kallas pä denna grund af sin samtid ofta Erik
Skeppare. Hans yngre samtida Ericus Schroderus nämnes på samma
sätt äfven Erik Skräddare. Sveriges förste boktryckare skrifver sig dels
Johannes Fabri, dels Johannes Smed; af det latinska ordets genitivform
är det tydligt, att det är hans fader, ej han själf, som drifvit smedshandt
verket. I vära dagar tager ingen namnet Smed, äfven om han är född i
Smedstorp, ännu mindre kallar man sig Skeppare efter Skepparslöf. Jag
känner endast två svenska namn på -are: Romare och Flygare. Det
förra namnets ursprung är mig okändt, det senare är egentligen ett sol
datnaran, som sådant bekant ända från 1662. En Flygare blef 1718 adlad
med en pegas i vapnet och namnet Flygarell.
Lika främmande som de yrkesbetecknande namnen äro för oss,
äro de som pä adjektiviskt sätt uttrycka en egenskap. Det är karak
teristiskt, att stamfadern för IS orrköpingsslägten Schwartz, härstammande
från Svartång, upptog ortnamnets första stafvelse icke i svensk utan
i tysk form. Sä kan man visserligen hos oss heta Weiss eller Blanche
men ej Hvit, Gelhaar men ej Gulhår(ig), Seelig men ej Salig, Schön men
ej Skön. De undantag som finnas äro ej många och visa sig nästan all
tid ursprungligen vara soldatnamn: så Frisk, Starck, Modigh, Böös
(munartligt »ond») och, med motsatt betydelse, Menlös (kändt som nam
net pä en mycket trätgirig professor under förra århundradet), Kleen,
From o. s. v.
I våra slägtnamns historia hafva, som vi redan funnit, soldatnamnen
understundom ingripit; äfven de måste därför här, om ock i korthet,
omnämnas. Endast genom uppgifter, som med utmärkt sakkunskap och
förekommande beredvillighet blifvit mig ur källorna lemnade af major
Eredenbeeg, har detta varit mig möjligt.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
