- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
143

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SVENSKA FAMILJENAMN.
Soldatnamnens historia går i rullorna tillbaka till 1660-talet. Karak
teren af dessa namn i deras första skede torde bäst angifvas genom föl
jande lilla statistik. I det utdrag af Västmanlands regementes rulla från
1662, som ligger framför mig, äro af 115 soldatnamn 33 ursprungligen
djurnamn (som Hiorth, Vädur, Haare, Abborre), 4 hämtade ur växt
verlden (som Blomme, Lillia), 45 angifva egenskap eller yrke (som Men
löös, Lustig, Värre, Rödh, Kaku-rask, Trafvare, Spanior), 11 utmärka
ett redskap, mest af krigisk art, som Klinga, Stake, dock äfven t. ex.
Nyckiel, Kruus, Floribus (ett dryckeskärl). Fält är det enda exemplet
på ett lokal-ord, om man bortser från Tingstorp, hvilket tydligen är ett
verkligt ortnamn. Sammansatta ord i den från slägtnamnen kända sti
len äro blott Springfält och, om man så vill, Stålnäbb. Bland de åter
stående, delvis till betydelsen oklara 18 namnen må anföras Ruus (hö
rande till samma sida af det forna soldatlifvet som Kruus), Fyhr, Buller,
Bång, Bruse, Ruth, Ryning.
Ar 1694 äro namnen vid samma regemente visserligen till mycket
stor del desamma som en människoålder tidigare, men en väsentlig för
ändring har dock inträdt därigenom, att våra nu brukliga sammansatta
slägtnaran vid denna tid uppträda i mängd: namn sådana som Järn
bergh, Biörckman, Ekebom, Granqvist. Denna grupp har tillväxt med
60 namn, under det att djurgruppen blott har 22 nya att uppvisa. Åfven
växtnamnen hafva tilltagit: de uppgå nu till 13, däribland Ek, Lind,
Buske, Törnbuske, Humble. Likaså osammansatta lokala namn som Holm,
Ström, Malm, Hult: de utgöra nu 12.
Vid Västerbottens regemente rådde, att döma af soldatnamnen, under
början af 1700-talet en mycket munter ton. En stark påverkan från
adelsmatrikeln röjer sig här; åtskilliga namn äro rena karikaturer af de
adliga. Så upptaga rullorna från 1710 en Fårsparre (jfr Ulfsparre), en
Klöfverpamp (jfr Klöfversköld), en Stuthorn (jfr Renhorn), till och med
en Willkattensköld finnes. De tre begreppsklasser, till hvilka soldatnamn
i allmänhet kunna hänföras: 1. djur, 2. egenskap eller yrke, 3. redskap,
särskildt af krigisk art, äro dock äfven här afgjordt förherskande.
Hvarifrån hafva soldatnamnen kommit? Sedan vi undantagit dem,
som direkt äro bildade efter 1600-talets familjenamn, adliga eller oadliga,
återstår ännu den egentliga hufvudmassan, hvilken delvis ställer sig i
afgjord motsats till de grundsatser, som beherska vår slägtnamnsbildning.
Bland de nyss närada tre hufvudklasserna af soldatnamn är det blott
den första, djurnamnen, som också ingår i våra slägtnamn.
137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free