Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VARA DAGAR.
påstående, som visserligen ej möter oss här första gången, hafva vi
den invändningen att göra, att, när man studerar tidens beskattnings
förhållanden, ser man ej någon dylik åtskilnad klart framträda. Hvar
enda riksdag har .gifvit bevillning, vare sig i penningar eller uatura
gärder. Men några af de vigtigaste penningbevillningarna äro gifna?
icke på riksdag, utan på utskottsmöten, såsom Elfsborgs lösen 1613,
boskapspengarne 1620, kvarntullen 1625 och boskapspengarne 1632.
Utskrifningshjälpen 1630 pålades till och med på landskapsmöten,
och konungen har utan ständernas hörande pålagt penningbevillningar,
såsom tremarks hjälpen 1628 och femmarks hjälpen 1629. Saken är,
att man för hvarje gång valde den utväg, som lättast förde till målet;
om flertalet af garderna finnas vara af landtskapsraöten beviljade, så
kommer det däraf, att man kunde lättare och oftare få allmogen att
under denna form bispringa staten.
Men vi afbryta här våra anmärkningar. Vi äro ledsne att hafva
nödgats göra dem, men hvad som mer än något annat manat oss att
strängt nagelfara med verket är, att det, som vi hoppas och tro, verk
ligen kommer att blifva den svenska allmänhetens egendom och ut
öfva ett ej ringa inflytande på dess kännedom om och uppfattning
af tiden. Teckningen är dock i stort taget så förtjänstfull, den stäm
ning, som genomgår det hela, så ädel och lyftande, att man haft rätt
att önska, att arbetet äfven i sina detaljer ej haft att förete några
anmärkningsvärda oriktigheter.
Författaren af Kristinas historia har haft den oskattbara fördelen
af att för tiden 1632—44 kunna ösa nr Odhuers ypperliga arbete,
och han har på det hela ej illa vetat att välja ut, hvad som behöfdes,
och smälta det tillsammans. Där ledningen af-Odhner upphör, har
arbetet helt naturligt blifvit honom dubbelt svårare, och den som
själf sysselsatt sig något med tiden 1644—54 och som tillika besinnar,
att förf. säkerligen ej på långt när haft sig den tid tillmätt som han
behöft, förvånar sig ingalunda, om hans framställning här står långt
efter den han gifvit af förmyndarregeringen. Det är väl ock i denna
brist på förarbeten, som vi hafva att söka orsaken till, att förf. kunnat
i skildringen af förm. regeringens tidehvarf infläta en vidlyftig redo
görelse för den inre styrelsen, under det att något motsvarande saknas
för tiden 1644—54. Det kan ock förklara, hvarför förf. förbigått eller
ej satt i rätt dager för denna senare period saker, som ej blott väl
försvarat sin plats, utan äfven knappast bort saknas. Detta gäller
särskildt åtskilligt som belyser den oupphörliga, stundom dolda, stun
dom frambrytande konflikten mellan konungadörnet och aristokratien.
Trots alla gåtlika kastningar i öfrigt i Kristinas regering är detta dock
den röda tråd, som man kan följa hela vägen, likasom det därur (om
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
