Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES HISTORIA ERAN ALDSTA TIU TILL VARA DAGAR.
se, att regeringens föryttringar omfattade ej blott kronans hemman,
utan äfven de till staten ingående gruud-räntorna af skattebondens
själfegande hemman? Och när förf. s. 353 sammanställer, att Kristina
1653 genom förläningar, försäljningar etc. afhändt kronan en årlig ränta
af 1,200,000 daler, under det förmyndarne ej sålt gods med mer än
82.000 dalers ränta och bortgifvit förläningar sparsamt, för han läsaren
vilse genom en haltande jämförelse. Lika skall med lika jämföras.
Skilnaden mellan summorna i 1644 och 1653 års rikshufvudböcker å
det som genom köp frångått kronan är 156,000 dalers ränta. Detta
är hvad Kristina sålt och som således bör jämföras med de 82,000.
Och ehuru hon vräkte bort statens egendom äfven på annat sätt, så
skall väl en rättvis jämförelse, sedan den omnämt totalafsöndringen,
sådan den framträder 1653 eller 1,200,000 dalers ränta, däremot sätta
hvad afsondringen under samma poster var år 1644 eller 370,000 dalers
ränta, ehuru man å andra sidan måste besinna, att hon kan hafva af
söndrat mer än de 830,000 som utgöra skilnaden, likasom att i de
370.000 ingå afsöndringar gjorda redan under Gustaf Adolfs tid.
Kanske torde vi i sammanhang härmed få uttala våra tvifvelsmål mot
den uppgift, som längre fram lemnas (s. 600), att adeln vid seklets
midt innehade ungefär % af Sveriges jord allodialiter eller som för
läning. Materialier för en dylik beräkning saknas ännu. En uppgift
från seklets midt (se Södergren om utskottsmötet 1651) uppgifver
frälsets allodial- och förläningsjord till 43,000 mantal; uppgifterna om
rikets hela mantal variera mellan 77,000 och 82,000; i alla fall är af
ståndet stort till att 5/e skulle legat i adelns händer. Ett misstag
som vi ej kunna med tystnad förbigå är, när förf. (s. 265) låter för
myndarregeringen beräkna statsbristen för året till 2 millioner riks
daler. Rådets bref af den 24 oktober 1634, som tydligen är källan,
innehåller emellertid något helt annat. Där säges, att bristen å or
dinarie stat för nästa år kan beräknas till 400,000 riksd., och att i hän
delse af krig mot Polen tillkommer en brist af 600,000 å krigsstaten.
Detta är således ett eventuelt deficit af 1 million; den andra millionen,
som i brefvet omtalas, är totalbeloppet af statens skuld och alls icke
hälften af budgetens deficit. Mera ursäktligt är då, att förf. utan
vidare meddelar läsaren, såsom bevis på hvad kriget kostade Sverige
af dess söners lif, att under åren 1630 och 1631 öfverfördes hemifrån till
Tyskland 52,000 man, under de följande åren intill freden 92,000.
Men förf. säger ej ett ord om, att åtskilligt häraf var utländskt folk,
och att hvarje år vissa afdelningar herasändes mot vintern. I förra
afseendet vilja vi erinra, att af de urkunder som åtfölja Mankells
»Uppgifter» framgår, att ej fullt hälften af de 52,000, som utfördes
do två första åren, var svenskt folk.
Vi hafva visserligen sett åtskilliga direkt oriktiga uppgifter i för
fattarens framställning, men sådana finnas ju öfvcralt, och vi anse oss
Nordisk tidskrift, iBB2.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
