Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ROMERSKE STATS FORFATNING OG FORVALTNING.
Vi måste därför här nöja oss med att göra några få synpunkter gäl
lande.
Det utkomna första bandet omfattar dels en grundläggande del,
läran om det romerska folket och det romerska riket, den inom det
samma förekommande ordning, indelning och ståndsskilnader, dels
äfven den egentliga statsrätten, framställningen af folket, senaten och
embetsraännen samt kejsardömet. Bland det i den förra afdelningen
innehållna framhålla vi isynnerhet en särdeles redig framställning af
den svåra frågan om den romerska medborgarrättens olika grader,
särskildt läran om dessa medborgare med sämre rätt, cives sine suf
fragio, som gjort fornforskarne så mycket bekymmer, samt uppfattnin
gen af tribuni ærarii. Bland de punkter, där anmälaren oaktadt den
vördnad, som hvarje sakkunnig måste hafva för den i de klassiska
skriftställarne som ingen bevandrade författaren, ej kan vara ense
med honom, är det en som torde böra särskildt påpekas. Författaren,
som altigenom förhåller sig mycket polemiskt mot den visserligen
altför subjektiva Mommsen, nekar äfven dennes påstående, att Roma
ursprungligen varit en handelstad. Det kan väl hända, att åsigteu
hos Mommsen ej annat är än ett hugskott, då denne historiker äfven
i den nyaste upplagan af sin romerska historia visat sig ej ega till
räcklig kännedom om den förhistoriska forskningens resultat och
medelhafsfolkens äldsta förhållanden, men den torde icke desto mindre
vara riktig. Sammanlägger man uppgifterna hos de romerska historie
skrifvarne, hvilka dock måste delvis hvila på äkta tradition, med hvad
man från andra håll vet om medelhafsfolken i första hälften af se
naste årtusendet före Kristus, kommer man ovilkorligt till det be
stämda intrycket, att vid tiden för republikens införande en stor för
ändring försiggår med de icke grekiska städerna i Italien; och att
särskildt Romas internationella förbindelser, af hvilka talrika minnen
hägra från kouungatiden, då blefvo svagare, att Roma förändrar väsen
och blir ett samhälle, som öfvervägande lefver af åkerbruk, hvilket i
alla händelser det måste erkännas redan förut spelat en stor
roll i dess hushållning. Skulle måhända detta omslag kunna sättas i
samband med de väldiga förändringar i medelhafslandens förhållanden,
som inträffade genom den persiska eröfningen i slutet af det sjätte
förkristna århundradet?
I afseende på framställningen af statsförfattningen får anmälaren
bekänna, att han är något tveksam, om det verkligen är den naturliga
ordningen att först behandla folket, så senaten och sist embetsmannen.
I en historisk vetenskap såsom de romerska antiqviteterna torde väl
skildringen af institutionerna böra följa den ordning, hvari de fram
trädt. Nu kan väl ej nekas, att den äldsta embetsmakten, det vill
säga konungadömet, i Roma är en nödvändig förutsättning för upp
komsten både af ett konungens råd, och af folket i rättslig och po-
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
