Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEN ROMERSKE STATS FORFATNING OG FORVALTNING.
J. N. MADVIG. Den romerske Stats Forfatning og Forvaltning. Første Bind.
Kjøbenhavn 1881.
Att skrifva handböcker i romerska statsantiqviteter är en veten
skaplig uppgift af vanskligare art än måhända de flesta andra. Den
kännedom, som de klassiska författarne och inskrifterna lemna oss,
är isynnerhet för de äldre tiderna så ytterst bristfällig, att det i
fråga om de flesta statsrättsliga institutioner och deras bedömande är
omöjligt att komma längre än till sannolikhet, större eller mindre alt
efter källornas rikedom och beskaffenhet. Därtill kommer, att den
romerska statsrätten, äfven om vi hade mera reda på den, alltid skulle
för oss vara svår att förstå och öfverskåda, då den, i och för sig in
vecklad i högsta grad, vida skiljer sig från de former, i hvilka det
moderna statslifvet rör sig. Ej underligt därför, om vi på alla håll
hos forskarne möta olika, ja rent motsatta åsigter både i mera vigtiga
och mindre betydande frågor. Tyvärr hafva ej häller alla dessa for
skare, stundom ej ens de förnämsta, ensamt låtit leda sig af de vitnes
börd vi hafva och af hvad en sund slutkonst tillåter hemta ur dera,
utan gjort läran om statsantiqviteterna till en tummelplats för subjek
tiva inbillningar, ja förutfattade politiska meningar. Äfven begäret
att komma med något nytt, att få sitt namn nämdt, om också med
de sansade vetenskapsmännens ogillande, har ej litet bidragit till den
ohjälpliga förvirringen.
Det är innerst dessa förhållanden, som bestämt den skarpsin
nigaste bland alla. lefvande klassiska filologer att sammanfatta och
offentliggöra den bild af det romerska statslifvet, som ett helt, långt
lifs sysselsättning med de klassiska författarne lemnat honom. Hans
verk är ämnadt att »tilfredstille saavel Philologens Behov under hans
Sysselsættelse med Oldtidsværkerne som deres Ønsker, der med en al
mindeligere historisk og politisk Intresse betragte det store Phænomen,
som Romerstaten og Romerriget frembyder». Den, som går till läs
ningen af arbetet med förhoppning att finna detta löfte infriadt, skall
ej finna sig besviken. Däremot tro vi, att det skall befinnas för litet
»lättläst» för den moderna ytliga bildningsdrift, som utan ansträngning
och eftertanke vill smaka litet på alt mänskligt vetande och som hälst
skulle vilja hafva infinitesimalkalkylen i romanform och Kants Kritik
der reinen Vernunft såsom kåseri.
I en så kortfattad anmälan, som denna med hänsyn till tidskrif
tens utrymme måste blifva, är det omöjligt att ens meddela någon
utförligare redogörelse för arbetets innehåll och ännu mindre under
kasta de däri innehållna resultaten någon egentlig kritik, en kritik,
som, därest den genomfördes och grundades med skäl, skulle med
taga snart sagdt lika mycket utrymme som det kritiserade arbetet.
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
