Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK SCHUCK.
Icfvande känsla för folkpoesien, som lät honom i de Homeriska sångerna
och i bibelns hymner först och främst se ett uttryck af folkanden. Från
Herders dagar kan man också datera studiet och det ifriga samlandet af
dessa fordom så ringaktade folkvisor. Särskildt har nyromantiken i alla
land inlagt stora förtjänster härom.
Walter Scott, i mycket påverkad af denna skolas teorier, utgaf 1802
»Minstrelsy of the scottish border», och 1806 började Achim von Arnim
och Clemens Brentano att offentliggöra sin samling af tyska folkvisor:
»Des Knaben Wunderhorn». I Danmark publicerade Abrahamson, Nyerup
och Rahbek »Utvalgte danske Viser fra Middelalderen» (1812—1814) !,
och i Sverige har den nyromantiske göten A. A. Afzelius äran af att
ha varit den förste, som utgifvit en större samling af våra folkvisor. Här
med har han för alltid gjort sig förtjänt af sitt folks tacksamhet, äfven
om en senare tid med högre fordringar på noggrannhet och kritik kan
ha åtskilligt att anmärka mot hans arbete, för hvilket väl han ensam bör
skörda både äran och tadlet, då Geijers andel tyckes ha varit ganska
obetydlig. Hufvudfelet om man kan kalla detta ett fel var att
hans syfte var ett patriotiskt och poetiskt, ej ett vetenskapligt. Hvad
han afsåg, var »att väcka och skärpa folkets sinne för förfaderns dåd och
därmed upplifva folkanden i allmänhet». Lägger man nu härtill utgifvarens
nyromantiska böjelser, så är det klart, att hans upplaga vida kom ätt skilja
sig från en dylik, som i våra dagar framträder med samma anspråk.
Afzelius kan nämligen ej alldeles frikännas från att här och där ha velat
utsmycka folkvisans enkla meningar och ändra hennes ofta otympliga
språk till ett för den poetiska känslan mera tilltalande. Drifven af samma
känsla för skönhetens fordringar, har han upptecknat visorna på riksspråk
i stället för på bygdemål, hvilket i detta fall varit både lämpligare
och riktigare och likväl bör man knappast klandra honom härför.
Hvem vet, om dessa för honom så kära sånger annars vunnit någon
anklang hos hans samtid, hvilken dock först måste lära sig att älska den
fäderneärfda dikten, innan den kunde gripa sig an med att vetenskapligt
studera den.
Afzelii literära ståndpunkt förklarar äfven en annan egenhet. För
honom gälde det framför alt att gent emot den franska smaken uppvisa,
1 Danmark har dock tryckta samlingar från cn äldre tid, nämligen Vedels 1591
utgifna »Hundrede udvalgte danske Viser» och hans 1657 tryckta »Tragica», likaså Peder
Sy vs »To hundrede Viser om Konger, Kaemper och Andre» (1695). Under åren 1781
och 1782 gjorde Schvabo en större samling af färöiska kväden, hvilken endast delvis
blifvit tryckt.
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
