Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS JURIDISKE LITERATUR I ÅRENE 1880 OG 1881.
Processen. Imedens i Danmark spörgsmålet om gjennemförelsen
af en almindelig procesreform blot venter på lovgivningsmagtens en
delige afgjörelse, idet fuldt udarbeidede lovudkast allerede foreligger,
bar sagen i Norge siden juryforslagets fald i 1863 såvel for den civile
som for straffeprocessens vedkommende ganske hvilet, uden at der
endnu er tegn till nogen gjenopvågnen, med mindre det kan antages,
at et på foranledning af Kristiania handelsstand udarbeidet og på
moderne procesprinciper bygget udkast till lov om handelsdomstol vil
kunne formå atter att sætte den i gang 1. I Sverige er man derimod
vistnok ikke kommet så langt som i Danmark, men dog længre end
på den anden side af Kjolen. Som et synligt bevis herpå foreligger
fra sidste år et værk: Ofversigt af frågan om ny rättegångsordning,
’promemoria och arbetsplan för nya lagberedningen. I den af lagbered
ningens medlem Örbom forfattede promemoria gives såvel en kortfattet
fremstilling af de vigtigste fremmede procesloves grundtræk som en
kritisk oversigt over den gjældende svenske procesmådes feil og svage
sider og antydninger til, hvorledes disse måtte kunne afhjælpes.
Skriftet giver godt håb om, at umiddelbarhedeus og mundtlighedens
princip også i Sverige vil finde indpas, i det »det ligger i öppen dag
att, då’ oraedelbarhetsprincipen efter grundliga teoretiska undersök
ningar och långvariga praktiska prof omsider vunnit det allmänna er
kännande, att den numera tjeuar såsom hufvudsaklig grund för de
engelsk-amerikanska, franska och tysk-österrikiska rättegångssystem,
eller med andra ord är under vexlande och mer eller mindre modifie
rade former antagen i nästan hela den civiliserade verlden, denna
omständighet innebär en oafvislig maning, att vid revisionen af den
svenska processlagstiftningen verkställa en i möjligaste måtto noggrann
och fullständig granskning af förhållandet emellan de allmänna grun
derna för nämnda utländska system och det gällande svenska, äfveu
som af möjligheten att åt samma grunder bereda inträde i vår rätt.»
Når det imidlertid længere frem i promemorien heder at, »om
än förhållanden af egendomlig nationell natur tvingade till framflyt
tandet af tidpunkten för samma princips fullständigare utpregling i
de praktiska anordningarne, borde principen dock alltid fasthållas så
som det mål, hvartill lagstiftningen småningom hade att närma sig»,
da synes denne plan for gjennemförelsen af reformen at være af en
bibeholdt i den nye svenske lov af 7 oktober 1881. Det nu antagne forslag til
militær straffelov i Danmark har fremkaldt et anonymt skrift: Er Forslaget til
Straffelov for Krigsmagten »tidssvarende»?
Endelig kan nævnes nogle oplysninger i Norsk Retstidende 1881 om de for
skjellige lovgivningers behandling af forberedelse til og forsög på forbrydelser af
prof. Brandt.
1 Da dette nedskreves lod vi ud af betragtning, at forslaget af 1863 om jury
ifjor påny fremsattes for stortinget af endel representanter, da det neppe syntes
troligt, at dette kunde lede til noget. Imidlertid ser det nu næsten ud til, at sagen
er alvorligt ment.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
