Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLINIER TILL NATIONALEKONOMIKEN.
minator i ämnet, prof. Roscher, dock utan att i alla delar slafviskt
följa denne. Därtill har förf. haft altfor godt tillfälle att se sig om
ide olika skolornas och de olika ländernas literatur. Bland de vig
tigare punkter, i fråga om hvilka förf. sålunda ådagalägger en från
Roscher afvikande uppfattning, må särskildt framhållas följande trenne.
Yid den principiella behandlingen af staten har förf. inslagit en
mera utprägladt socialpolitisk riktning, som närmast öfverensstämmer
med Wagner’s utom så till vida, att förf. långt starkare än den sjst
nämde betonar den ekonomiska frihetens betydelse.
Förf. talar vidare icke såsom Roscher om trenne produktionsfak
torer. Han erkänner såsom sådana blott tvänne hland de af Roscher
upptagna: arbetet och kapitalet, och betraktar den tredje: naturen, såsom
en allmän förutsättning för hushållningen i dess helhet eller stundom
såsom ett hinder mot en viss yttring däraf. Då naturkraften, under
lagd människans vilja, verkligen tjänstgör såsom produktionsfaktor, är
densamma enligt förf. ett kapital.
Slutligen visar sig förf., dock utan att härutinnan gå till nå
gon öfverdrift, såsom en mera afgjord anhängare af frihandeln än
Roscher, hvilken tillägger skyddstullar en viss uppfostrande betydelse
till frihet, under det enligt förf. de tvärtom i stället framalstra hehof
af och yrkanden på ett fortsatt eller till och med ökadt skydd.
I fråga om prisbildningen följer förf. helt och hållet Roscher, dock
med starkare framhållande af spekulationens inflytande därå.
Själfva den grunduppfattning, som genomgår hela boken, erinrar
emellertid mest om Brentano’s. Hon är närmare angifven i bokens B§,
där förf. karakteriserar »de trenne principer, som i alt utveckladt
samhällslif, således också i det ekonomiska, alltid göra sig gällande,
ehuru under växlande former och med inbördes föränderlig styrka»,
nämligen 1) personlighets- eller individualprincipen (den förnuftiga formen
af själfintresset), d. ä. individernas behof af och sträfvan efter per
sonlig utveckling och frihet; 2) social- eller solidaritetsprincipen (ge
mensamhets- eller ömsesidighetsprincipen), som innebär, att individerna
måste hafva i viss mån gemensamma behof och gemensam ansvarighet;
3) makt- eller auktoritetsprincipen, d. ä. nödvändigheten af samhälls
medlemmarnes inbördes förhållanden af öfver- och underordning
eller deras indelning i styrande och styrda.
I en viss jämnvigt mellan dessa tre principer söker förf. förut
sättningen för en sund utveckling af den allmänna hushållningen, hvil
ket innebär en principiel afvikelse från den gamla ortodoxa national
ekonomien, som måhända i strid mot grundläggarens, Adam Smith’s,
egen mening, hvars mera förbisedda Theory of moral sentiments torde
varit afsedd att utgöra komplementet till hans Wealth of nations
satte själfintresset såsom bas och tillerkände de bägge andra endast
en sekundär betydelse eller, hvad den tredje angår, snarare betraktade
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
