Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLINIER TILL NATIONALEKONOMI KEN.
staten såsom ett hinder för den ekonomiska utvecklingen och, beträf
fande den andra, just ej häller med blida ögon åsåg de på alt flera
områden framträdande tendenserna till samverkan i större skala; ehuru
väl denna skola, såsom bekant, numera betydligt modifierat sin upp
fattning härutinnan och i mycket böjt sig för de nya idéerna, hvarpå
bästa beviset utgöres af det altmera sig utvecklande cooperationsvä
sendet, som förr ansågs för mycket sakna själfintressets häfstång för
att hafva utsigt till framgång.
Boken innehåller fyra afdelningar. I den första, inledningen, ut
redas nationalekonomiens grundbegrepp samt dess väsen och metod.
Den andra har till ämne de nödvändiga förutsättningarna för hvarje
folkhushållning. Här afhandlas den yttre naturen, befolkningen, staten,
förråd, kapital och förmögenhet samt arbetsfördelningen. På kapitlet
om staten har förf. synbarligen nedlagt mycken omsorg; likalades synes
det svåra kapitlet om förråd, kapital och förmögenhet förtjäna ganska
mycket erkännande ur vetenskaplig synpunkt. I tredje afdelningen:
folkhushållningens hufvudmoment, upptagas de innehållsdigra rubri
kerna ’produktionen, cirkulationen, repartitionen och konsumtionen. Här
torde en och annan ojämnhet kunna anmärkas. Så synes kapitlet om
produktionsfördelningen vara skäligen knapphändigt och måhända det
minst tillfredsställande af alla. I paragrafen om produktionsframstegens
väsen borde något större uppmärksamhet hafva bort egnats åt maski
nernas inflytande i allmänhet och särskildt deras öfvergående, ned
tryckande verkningar. Bland de bättre delarna torde däremot få räknas
det elfte kapitlet: om prisbestämningen vid den allmänna bytesomsätt
ningen. Det vigtiga stycket om arbetslönerna kunde ock hafva blifvit
föremål för något vidlyftigare utredning. Väl synes oss det öfverhufvud
fullt riktigt, som därom förekommer, men man känner sig, efter ge
nomläsning af de sex sidor, på hvilka ämnet koncentrerats, icke sär
deles hemmastadd i dess mångfaldiga och omfattande spörsmål; hvarmed
vi dock visst ej velat säga, att hela den »sociala frågan» bort indragas
i dessa grundlinier. Afdelningens sista paragraf: om s. k. öfverbe
folkning, förefaller öfverhufvud minst sagdt något undvikande, särskildt
med hänsyn till det allmänna intresse, för hvilket frågan härom i vårt
land på senaste åren blifvit föremål med anledning af dels vissa lite
rära företeelser, där densamma dryftats, och dels den pågående väldiga
emigrationen. Carey’s polemik mot Malthus i detta ämne hade väl ock
förtjänat något refereras. I fjärde och sista afdelningen lemnas en
kort men upplysande öfversigt af nationalekonomiens historia jämte
teckning af nutidens hufvudströmningar på den ekonomiska vetenska
pens område.
Eättvisan fordrar att här nämues, hurusom förf. själf i sitt företal
erkänt tillvaron af »åtskilliga brister, måhända i främsta rummet af en
viss ojämnhet i de särskilda kapitlens fullständighet och vetenskaplig-
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
