Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FILOSOFISKA FORSKNINGEN I SVERIGE.
Den svenska filosofiens själfständiga skaplynne motiverar, att hon
göres till föremål för särskild historisk framställning. Den inverkan,
hon från den tyska mottagit, gör det till en tvingande nödvändighet
att behandla henne i sammanhang med denna. Denna uppgift har
prof. Nyblæus gjort till sin, och han har i sitt arbetes redan utgifna
delar löst den på ett i allo mönstergiltigt sätt.
Den del af detta arbete, som nu föreligger oss, begynner sin
framställning vid den tidpunkt, då den Schellingska filosofiens infly
tande på den svenska tager sin början. Också öppnas den, i enlighet
med arbetets plan, med en framställning af Schellings läror, hvilken
framställning beträffande reda och klarhet är öfver alt beröm. Efter
att vidare hafva påpekat Schellingianismens stora inflytande-på den
svenska bildningen, icke blott på den filosofiska, utan på hela vår foster
ländska kultur, öfvergår författaren till dess mest betydelsefulla mot
ståndare inom fäderneslandet, Leopold och Tegnér.
Grundtanken i sin uppfattning af den senares filosofiska stånd
punkt uttalar författaren så, att enligt hans öfvertygelse, »låg den
egentliga grunden, hvarföre Tegnér icke omfattade den Schellingska
filosofien, utan stälde sig i ledet bland dess motståndare, icke
däri, att han var deist eller i sin verldsåsigt kvarstod på det adertonde
århundradets ståndpunkt. Den verkliga grunden till Tegnérs mot
stånd mot Schcllingianismen är fastmera den, att han anar en högre
och renare form af idealism, än den, som var gifven af Schelling.»
Som han emellertid ej var i stånd att höja denna aning till veten
skaplig iusigt, alstrades däraf misstro till människoförståndets för
måga att tränga fram till tingens väsende, hvilken förf. förmenar
hafva varit en bidragande anledning till Tegnérs sinnessjukdom. För
öfrigt är framställningen af Tegnérs åsigter naturligtvis af mycket
stort intresse, mindre genom dessa åsigters eget vetenskapliga värde,
än därigenom, att den från en sida belyser den odödlige skaldens
hela personlighet och andliga lif. Det i sak värderikaste är obestrid
ligen uppfostringsläran.
Arbetets hufvudintresse är dock onekligen att söka i framställ
ningen af de djupa tankar, för hvilka fäderneslandet och mänsklighe
ten hafva att tacka den Schellingska filosofiens förste själfständige
bearbetare inom fäderneslandet, Erik Gustaf Geijer. Att Geijers filo
sofiska verldsåsigt nära sammanhänger med Schellings, är af förf. fler
faldiga gånger påpekadt. Men å andra sidan framhålles äfven, att hos
Geijer en bestämd tendens förefinnes att gå utöfver Schellings
ståndpunkt. Hvad som Geijer i denna faun otillfredsställande, var
djupast och »innerst dess panteis’m, hvilken han sökte öfvervinna ge
nom att visa ylen vetenskapliga nödvändigheten af att förklara den
sinliga verlden ur en annan och osiulig.» Denna, den innersta grund
tanken i hela hans filosofiska sträfvande framträdde emellertid för
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
