- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
272

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. O. Montan.
GRUNDLINIER TILL NATIONALEKONOMI KEN.
het». De framstälda anmärkningarna äro emellertid ej af beskaffenhet
att ådagalägga, att förf. haft synnerligen starka grunder för sina far
hågor härutinnan. Bristerna synas oss snarare mindre än man kunnat
förmoda i betraktande af de svårigheter, hvilka med ett dylikt arbete
äro förenade.
Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet af adertonde århundradet,
framstäld i sitt sammanhang med filosofiens allmänna utveckling, af AXEL
NYBLÆUS. 2:dra Delen, afd. 1. Lund 1881.
Föreliggande arbete utgör såvål genom sin omfattning som ge
nom sitt innehåll en af de märkligaste företeelserna inom vårt
lands filosofiska literatur. När härtill kommer, att de ämnen, det
afhandlar, äro af det allra största intresse ej blott för fackmannen,
utan äfveu för den bildade allmänheten öfverhufvud, så torde det
ej sakna intresse att något längre dröja vid detsamma.
Som en blick på titelbladet visar, utgör arbetet en del af ett
större helt, hvars innehåll är den filosofiska forskningens historia i
vårt land, hufvudsakligen under den tid, då Kants filosofi på henne
utöfvat ett bestämmande inflytande. Utan någon svårighet tillegnade
sig tyskar och skandinaver Kantianismens idealistiska grundtanke,
och deras filosofiska forskning har sedan dess varit en vidare fort
gång i idealistisk riktning. Men man kunde härvid gå till väga på
tvänne olika sätt. Antingen kunde man utgå från den förutsättnin
gen, att den sinliga verlden vore den enda, och göra till sin uppgift
att söka idealistiskt fatta denna verld, eller ock kunde man, frigö
rande sig från denna förutsättning, söka en förklaring på människo
andens sinliga innehåll ur denna andes ändliga sida. I förra fallet
blir det för personligheten öfverhufvud, fattad vare sig såsom med
vetande eller vilja, väsentligt att ega ett sinligt innehåll, hvilket den
ur sig själf skapar eller frambringar, i senare fallet åter tillhör anden
till sitt egentliga väsende en öfversinlig verld, af hvilken den sinliga
är ett fenomen. Den förra tendensen är utmärkande för den tyska,
den senare för den svenska riktningen.
Fortgången är emellertid i båda fallen en fortgång i idealistisk
riktning. Detta gemensamma drag förklarar det genomgripande in
flytande, som den tyska riktningen utöfvat på den svenska. Då de
tyska tänkarne tagit något väsentligt steg framåt mot en mer genom
förd idealism, hafva de svenska tillgodogjort sig detta samt därige
nom klarare fattat sin egen uppgift och närmat sig dess lösning.
262

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free