Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTETISKA FRÅGOR.
AF
H. A. N.
I. Konst och lyx.
I sina minnen från Italien säger Egron Lundgren på ett ställe: »vi
måste bekänna, att Italien haft sin renaissancc, under det att vi i skön
konst ännu ej hunnit vår naissancc». Om med »naissance» här förstås
uppvaknandet till medvetande om, hvad konst är, så har den snillrike
konstnären visserligen rätt. Sverige saknar icke konstnärer både med
stor och med mindre begåfning; här finnas också utom den professionela
konstnärsklassen en hel mängd människor med konstnärliga anlag, lika
som äfven många, hvilka kunna hafva nöje af vackra målningar och
vackra bildstoder; men alt detta kan mycket väl ega rum, utan att lik
väl medvetandet om konstens betydelse och nödvändighet sä-väl för den
enskilde som för nationen trängt djupare in. Det finnes ganska många,
i synnerhet bland de nordiska folken, som äro af den tro, att det för att
förstå och uppfatta konst endast behöfves, att man har ett par ögon, det
vill säga icke är blind eller på sin höjd icke är färgblind. Man kunde
väl med lika stor sanning säga, att det för att tänka icke bchöfdcs mera
än att man hade ett hufvud mellan axlarne.
För att kunna se rätt fordras icke blott en medfödd förmåga att
skilja former och färger, utan äfven en omsorgsfull och vaken uppfostran.
Denna uppfostran hafva de sydliga folkslagen fått till skänks. Det milda
och lyckliga klimat, under hvilket södra Europas folk lefvat, har genom
många generationer gifvit människorna tid att odla konsten. De nöd
vändiga förnödenheterna för att lefva äro färre, snarare tillfredsstälda, och
man har därför hastigare kunnat vända sig från det direkta sträfvandet
för brödfödan till högre sysselsättningar än under vår mörka och kalla
himmel, där en ojämförligt stor del af Hfvet måste användas för att för
svara tillvaron mot klimatet.
19
Nordisk tidskrift. 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
