Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTETISKA FRÅGOR.
Följden hiiraf är, att södern har hela sin historia uttryckt i konsten,
och den kan fritt läsas af alla. En person t. ex., som komme från nor
den till Florens, utan att någonsin hafva hört det minsta om denna stads
historia, skulle genast, blott genom att gå på gatorna och torgen där
nere, få ett totalintryck af hvad den varit. Adelns palats, kyrkorna, råd
huset, klostren, villorna och pelargängarne, alt ger det tydligaste andliga
uttryck åt hvad detta florentinska folk stridt och svärmat för, behöft och
gladt sig öfver. Ingen kan ensamt genom bokliga studier få en korrekt
föreställning ens om dess politiska historia, om han icke med egna ögon
tagit i skärskådande de uttryck, den skapat.
Hos oss finnes intet motsvarande; århundraden hafva erfordrats för
att skaffa oss lifvets oundgängliga nödtorft. Man var glad att ega ett
hus, i hvilket man icke frös. Att ernå detta kostade redan så mycket
arbete, att det alls icke blef någon tid öfrig att tänka på, huru detta hus
säg ut. Men så småningom hafva ju civilisationens alla hjälpmedel och
bekvämligheter funnit väg äfven upp till oss, och man begynner få tid
till ett och annat, som ligger utom det nödvändiga, eller det man anser
vara det nödvändiga. Konsten betraktas nämligen ännu af de flesta som
en lyxartikel, något, som de rike kunna ha att glädja sig åt, likasom de
kunna bekosta sig två eller tre rätter mera till middagen. Man finner
det mycket behagligt att kunna bestå sig konstnjutning, men att anse
den såsom någon vigtig och betydande makt för den personliga utveck
lingen, därtill är man icke kommen.
Och dock bör en hvar, som erkänner den grundsatsen, att männi
skan lefver icke allenast af bröd, lära sig förstå, hvilken stor och vigtig
insats i det andliga lifvet konsten utgör. Här i vårt land, där all insigt
och kunskap anses innesluten i boklig lärdom, borde man oftare påminna
sig, att det icke är normalt att blott hafva öron, eller att blott hafva
ögon, eller att blott hafva händer. Först en harmonisk och full utveck
ling af alla mänskliga förmögenheter kan skapa en fullt normal människa,
en hel och betydande karakter.
Karakter? Jaså, konsten skulle hafva något med karakteren att skaffa?
Härvid torde de estetiska människorna förnämt draga pä munnen och de
etiska och religiösa medlidsamt skaka pä hufvudet. Och dock är det så.
Alla andliga förmögenheters utveckling är af stor, ja, af lika stor inver
kan på karakteren, på människan i hennes helhet; och om man icke
medger, att konsten har denna makt, då är den en lyxartikel, som ej har
rätt att existera.
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
