Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES FLORA.
Skånes Flora, innefattande de fanerogama och ormbunkartade växterna, af F. W. C.
Aeeschoug, professor vid Lunds universitet. Andra upplagan. Lund. C. W.
K. Gleerups förlag. 1881. Fr. Berlings boktryckeri och stilgjuteri.
»Under de 15 år, som förflutit, sedan första upplagan utkom, har
artbeskrifningen äfven på det botaniska området i väsentlig mån för
ändrat sin karaktär. Ifrån att uteslutande eller åtminstone hufvudsak
ligen hafva haft formernas noggranna särskiljande till sitt mål har näm
ligen artbeskrifningen mer och mer gjort till sin uppgift att genom en
fullständig och in i de finaste strukturförhållanden gående undersök
ning af formerna närmare utreda deras ömsesidiga slägtskap. Art
beskrifningen har med ett ord från den artificiela metoden småningom
öfvergått till den naturliga, hvilken senare redan länge tillämpats vid
fastställandet af de högre systematiska enheterna.»
Med dessa ord inleder utgifvaren förordet till sitt arbete och har
därmed på ett sant och träffande sätt angifvit en ganska vigtig grund
sats, som en flora-författare i våra dagar, då åsigterna om art- och
slägtbegreppens betydelse äro andra än förr, ej har rätt att förbise,
men han har med dessa ord äfven forberedt läsaren pä att här finna
icke så litet nytt och beaktansvärdt, hvilket gör arbetet förtjänt af
uppmärksamhet äfven utom de egentliga fackmännens krets.
Hvad som genast faller läsaren i ögonen är den nya anordningen
af slägten och arter. I de allra flesta hittills utgifna svenska floror
har det linneanska sexualsystemet varit det så godt som uteslutande
använda, i det att både slägt- och artbeskrifnpigar inordnats inom detta
system, och där någon erinran gjorts om tillvaron af ett mera natur
ligt system, möter oss denna erinran i de omedelbart efter slägtnam
nen upptagna namnen å motsvarande naturliga familj. Endast få äro
undantagen från denna regel. Ett sådant utgör första upplagan af här
i fråga varande flora, hvarest slägtena beskrefvos under den linne
anska klaven, arterna däremot under Fries’ naturliga system. Ett annat
undantag bildar N. J. Scheutz’ »Smålands Flora», 1864, som upptager
slägten så väl som arter i sist nämda system samt slutar med en för
examinering afsedd afdelning, som har till titel: »klasser, ordningar och
slägten enligt Linnés sexualsystem.» Något snarlik denna i uppställ
ning är sista, 11 :te, upplagan af C. Hartmans »Skandinaviens Flora»,
1879, hvarest korta diagnoser för slägtena ordnats efter linneanska
klaven, men de utförligare slägt- äfvensom artbeskrifningarna följa inom
det naturliga systemet. I ingen svensk flora före den här till gransk
ning upptagna har dock slägt- så väl som artbeskrifning uteslutande
leranats inom det naturliga systemet. Detta vigtiga steg framåt mot
det mål, som är att anse som ett af den botaniska undervisningens
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
