Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES FLORA.
förnämsta, nämligen insigten om livad naturlig slägtskap vill säga, hälsa
vi med synnerlig glädje. Först genom en sådan uppställning får hvart
dera af de båda principielt olika systemen sitt rättmätiga område ut
stakadt. Linnés sexualsystem, oumbärligt som det är och väl alltid
kommer att vara för nybörjaren, blir hvad det bör vara, medel, men
också ej annat, för uppnåendet af det mål, som vi nyss benämt insig
ten om naturlig slägtskap. Med eller mot sin vilja får nybörjaren re
dan från begynnelsen sin blick vänd åt det naturliga systemet, allden
stund han vid examinerandet af sin växt ej hinner med tillhjälp af det
konstlade längre ned på de systematiska enheternas trappa än till famil
jen. Här visar honom en utsatt siffra till en sida längre ut i boken,
hvarest han har att leta sig till slägte och art. Det är därför ej utan
skäl utg. benämt den första afdelningen af sin bok: »Öfversigt öfver
de naturliga familjerna, ordnade efter Linnés sexualsystem».
Att denna nya anordning, i princip förordad redan 1873 af J. A.
Lyttkens (Pedag. Tidskr., s. å., sid. 359-60), vållat utgifvaren ej ringa
arbete, är lätt att inse, i synnerhet som han ej haft någon föregångare
härutinnan inom vårt land, och inom vårt broderland endast
Sörensen i hans lilla 1873 utgifna »Norsk Flora for Skoler». Nu är
emellertid isen hos oss bruten, och hoppas vi att exemplet må vinna
efterföljd i hädanefter utkommande floror inom vårt land. Huruvida
utg. i alla enskildheter lyckats lösa sin ingalunda lätta uppgift på det
allra bästa sätt, torde ännu vara för tidigt att bedöma, utan bör boken
dessförinnan en längre tid användas pä det område, skolan, för hvilket
den i första rummet är afsedd. Vi vilja dock gärna framhålla, att vi
vid vår mera flyktiga granskning ej funnit någon klandrande anmärk
ning att härutinnan göra.
I afseende på anordningen af familjerna sinsemellan har utg. föga
afvikit från föregångare inom vårt land. Visserligen har han från
skilt barrväxterna såsom en särskild provins 111 Gymnospermeæ, samt
öfverflyttat familjerna Cucurbitaceæ, Adoxeæ och Ericineæ till serien
Corollifloræ, äfven som familjen Portulaccaceæ till caryophylleernas
grannskap, altså företagit omflyttningar till uudanrödjande af några de
mest stötande’ oegentligheterna i det friesiska systemet. Men därvid
har han också stannat. Vi tro dock, att mången skulle önskat, att utg.
hade äfven i detta afseende tagit initiativ och låtit det friesiska sy
stemet vika för ett mera tidsenligt, så mycket mer som ett dylikt
redan genom E. Warmings »Haandbog i den systematiske Botanik» (1879)
börjat vinna insteg vid våra universitet.
Ofvergå vi härmed från betraktelsen öfver utg:s sätt att ordna det
rika material, som stått honom till buds, till en närmare granskning
af detta material själft, så finna vi här ganska mycket, som förtjänar
uppmärksammas. Beskrifningarua å de upptagna växtformerna äro
fullständigare än i förra upplagan, utan att dock genom sin större
Nordisk Tidskrift, 1882. 22
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
